För en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan något så vardagligt som att ta sig igenom en full och högljudd entré och trånga korridorer dränera en stor del av energin redan innan eleven hunnit in till klassrummet. När andra elever precis börjat skoldagen kan någon annan redan vara helt slut.
Enligt Karolinska institutet uppskattas ungefär 10–15 procent av alla barn och unga i skolåldern i Sverige ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) vilket exempelvis inkluderar autism, adhd och delvis de relaterade tillstånden med inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli.
När det nu byggs en helt ny gymnasieskola i kommunen finns optimala förutsättningar att faktiskt inkludera fler elever, elever som har alla förutsättningar att lyckas i skolan men som då behöver rätt förutsättningar. Elever som kan få en ljus framtid och stärka vår kommun.
Höganäs kommun vill vara i framkant inom mycket men inom skolområdet är vi inte där och här finns nu chansen att ta ett steg mot att bli en skolkommun att räkna med. Att redan från början ha en optimerad fysisk lärmiljö på nya gymnasieskolan som kan inkludera fler elever, kan ge Höganäs ett flaggskepp även inom skolområdet.
Kunskap om detta finns på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och riksförbundet Attention. Det handlar om allt från att exempelvis optimera ljud- och ljusmiljön i både klassrum, korridorer och matsal, till utformningen på klassrum med några avskilda arbetsplatser och ett grupprum kopplat till varje klassrum. Dessa insatser gynnar dessutom inte bara enskilda elever utan alla.
Låt oss ta vara på tillfället och skapa en skolbyggnad där de fysiska förutsättningarna finns för både lärare och elever att trivas och utvecklas tillsammans.
Fredrik Joneman (MP)