Efter 40 år läggs musikteaterskolan i Bjärnum ner. Orsaken är pressad ekonomi sedan huvudmannen Markaryds folkhögskola gick i konkurs i fjol. Samtidigt har antalet deltagare på samtliga folkhögskolor i Sverige minskat med 10 procent sedan 2022, enligt ny statistik.
Bara veckor före terminsstart kom beskedet. De 40 elever som kommit in på musikteaterskolan i Bjärnum kommer inte att få börja – skolan läggs ner. En av anledningarna är att ekonomin inte längre går ihop.
– Vi har funnits i 40 år och nu suddas vi ut helt, säger Sara Städe, tidigare kursansvarig på skolan.
Skolan har sedan 35 år tillbaka varit en filial till Markaryds folkhögskola, som förra året blev den första folkhögskolan att gå i konkurs. En stor anledning till konkursen var ökade kostnader i samhället och att statsbidraget inte hade följt med inflationen.
För att få statsbidrag från Folkbildningsrådet krävs att en folkhögskola erbjuder allmänna kurser, inte bara spetsutbildningar. Därför kunde Musikteaterskolan inte drivas vidare i egen regi. Eslövs folkhögskola tog tillfälligt över som huvudman, men statsbidraget som tidigare beviljats Markaryds folkhögskola fick inte följa med, vilket gjorde att Eslöv inte kunde fortsätta driva verksamheten.
Redan förra sommaren stod Musikteaterskolan vid nedläggningens brant, men genom privata sponsorer, en insamlingskonsert och swishdonationer kunde de hålla i gång verksamheten ytterligare ett år. Men det räcker alltså inte längre.
– Vi har tidigare inte haft ekonomiska problem och vi har alltid haft högt söktryck. När Markaryd stängde hade vi redan fått statsbidrag för kommande läsår, men när Eslöv tog över fick inte vårt statsbidrag flytta med, säger Sara Städe.
Under året har skolan försökt hitta olika lösningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Bland annat ansökte de om att bli yrkeshögskola, men ansökan avslogs.
– Vi har vänt på så många stenar men ingenting går i lås, säger Sara Städe.
Siffror från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) visar att antalet deltagare vid Sveriges folkhögskolor har minskat med nästan 4 000 personer från 2022 till 2025. Det är en minskning på lite drygt 10 procent.
Enligt Olle Westberg, generalsekreterare på RIO, beror minskningen delvis på det slopade pandemistödet. Men också på avsaknaden av kostnadsuppräkningar.
– Folkhögskolor har vant sig vid att tillfälliga satsningar permanentas och därför var de inte beredda när det togs bort. När stödet försvann vid årsskiftet 2023 försvann 2 500 studerande, säger han.
Parallellt med att pandemistödet försvann sköt inflationen i höjden, medan statsbudgeten till Folkbildningsrådet, som fördelar statsbidrag till folkhögskolor, låg på ungefär samma nivå.
Enligt siffror från Folkbildningsrådet har statsanslaget per årsplats på folkhögskolor ökat med 16 procent mellan 2017 och 2025, medan inflationen under samma period har legat på 30 procent. Enligt Olle Westberg arbetar folkhögskolorna med små ekonomiska marginaler, vilket gör att det blir känsligt när bidrag försvinner eller kostnader i samhället ökar.
– Jag är glatt överraskad över att inte fler folkhögskolor har gått i konkurs. Det finns flera skolor som har haft stora ekonomiska utmaningar, men då har man i stället sagt upp väldigt mycket personal och sett över kostnader på annat sätt. Det leder till färre kurser och sämre möjligheter att möta deltagare med särskilda behov, säger han.
Lokalen till musikteaterskolan i Bjärnum är nu till salu. Enligt Sara Städe kommer också avvecklingen märkas i Bjärnum, som är en tätort i Hässleholms kommun med omkring 2 400 invånare.
– Det är 40 nya invånare varje år som handlar på ICA, går till vårdcentralen, åker med bussarna och hyr bostäder. Dessutom går många av våra elever vidare och jobbar på de stora institutionerna i Sverige. Det skänker så många ringar på vattnet, säger Städe:
– Våra lokaler är frukten av flera decenniers eldsjälsarbete och är skräddarsydda för en folkhögskola. Om det försvinner blir det jättesvårt att bygga upp igen.
I ett mejl till DN skriver Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, att folkhögskolorna är viktiga för demokratin, för bildning och ”inte minst för människor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför ser jag med oro på den ekonomiska situation som många folkhögskolor befinner sig i”.
Edholm skriver också:
”Regeringen satsar omkring 2,4 miljarder kronor om året på folkhögskolorna och har dessutom förstärkt statsbidraget permanent med 100 miljoner kronor, parallellt som vi gör riktade satsningar för personer med funktionsnedsättning och språkstärkande insatser. Samtidigt bygger folkbildningen på ett delat finansieringsansvar där även kommuner, regioner och huvudmän har ett ansvar för verksamhetens långsiktiga förutsättningar.”