En ny rapport från AcadeMedia visar att en majoritet av våra grundskolor lyckas bättre än förväntat utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt finns stora nationella skillnader mellan skolor med liknande elevunderlag. Det väcker en viktig fråga: varför lyckas vissa skolor där andra misslyckas?
Den 8 september offentliggör OECD nya PISA-resultat. Många kommer att kasta sig över rapporten för att se hur bra svenska elever i årskurs 9 presterar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap jämfört med elever i andra länder. Politiker, debattörer och experter kommer diskutera varför resultaten går upp eller ned jämfört med mätningen för tre år sedan.
Risken är därmed stor att vi än en gång missar den viktigaste frågan: Varför lyckas vissa skolor i Sverige bra samtidigt som andra inte gör det, med liknande elevgrupper?
Vi kan nog vara ganska säkra på att PISA kommer att visa att elever med starka hemresurser lyckas väldigt bra jämfört med jämnåriga i andra länder, medan elever med utländsk bakgrund och föräldrar utan högre utbildning halkar efter. Så har det nämligen sett ut under lång tid.
Förklaringarna till varför vi har en stor kunskapsklyfta kommer vi också ha hört förut. Vissa kommer i vanlig ordning att skylla på friskolor och det fria skolvalet, den så kallade “marknadsskolan”, andra kommer att peka på invandringens effekter på skolsystemet.
Oavsett var man står politiskt borde det redan nu vara intressant att titta närmare på vad tillgänglig statistik faktiskt säger om de resultat skolor når sett till elevernas förutsättningar. Att studera inhemska skillnader borde vara mer angeläget än att jämföra Sverige som helhet med Norge och Singapore. Åtminstone om målet är att göra den svenska skolan mer likvärdig.
Detta har AcadeMedia gjort i en ny rapport, där vi särskilt fokuserat på skolor med mer utmanande elevunderlag än det nationella genomsnittet. Vi har använt den data som finns tillgänglig hos Skolverket.
Varje år ger Skolverket SCB i uppdrag att ta fram ett socioekonomiskt index för varje grundskola i Sverige. Det baseras på uppgifter om elevernas bakgrund, bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland och ekonomiska situation. I vår rapport har vi analyserat resultaten för skolor med ett högre index än 100, vilket indikerar att eleverna på skolan har mer utmanande förutsättningar än genomsnittet.
För att se om en skola presterar bättre eller sämre än förväntat har vi använt Skolverkets SALSA-modell. Modellen används för att beräkna hur många elever på en skola som rent statistiskt väntas nå godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9. Prognosen baseras i modellen på föräldrars utbildningsnivå, andelen nyinvandrade elever och andelen pojkar. Syftet är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. En skola som når bättre resultat än vad SALSA-modellen predicerar får ett positivt värde och vice versa.
Vår rapport visar på stora resultatskillnader i landets tre största kommuner. I Stockholm och Malmö presterar ungefär varannan skola med mer utmanande förutsättningar bättre resultat än vad SALSA-modellen predicerar. I Göteborg är det 16 procent av skolorna som har ett positivt SALSA-värde och i riket som helhet är det 43 procent.
För AcadeMedias del överträffar 68 procent av skolorna med mer utmanande förutsättningar de förväntade resultaten. Detta trots att AcadeMedias skolor har mindre skillnader mellan nationella prov och slutbetyg än vad exempelvis kommunala skolor har.
SALSA är inget heltäckande mått på skolkvalitet och ska därför inte användas för att rangordna enskilda skolor. Det finns faktorer som inte fångas i statistiken men som rektorer och lärare möter i sin vardag. Men siffrorna blottlägger på en övergripande nivå de stora skillnader som finns i svensk skola. Vad dessa skillnader beror på borde vara den centrala frågan i skoldebatten, snarare än ägarformer och ekonomi. Varför lyckas fler elever i Malmö än i Göteborg trots snarlika förutsättningar?
Syftet med vår rapport är inte att peka ut bra och dåliga skolor eller huvudmän, utan att identifiera var vi behöver bli bättre på att kompensera för elevers olika bakgrund. För att kunna göra det är det viktigt att först förstå varför vissa skolor lyckas trotsa de statistiska prognoserna, och få eleverna att överträffa de förväntade resultaten, samtidigt som andra skolor misslyckas år efter år.
Om vi menar allvar med likvärdigheten i svensk skola måste skoldebatten flytta fokus från ideologi och systemstrider till det som faktiskt påverkar skolors förutsättningar att ge eleverna en bra utbildning.
Marcus Strömberg, vd AcadeMedia
Hector Catasús, analys- och utvecklingschef AcadeMedia