← Alla nyheter

Dagens Industri · 2 tim sedan Ekonomi

Tyskland måste ta itu med sin ägarstyrning

Krisen i Tyskland har många orsaker och svenskar har ingen anledning att slå sig för bröstet. Men när det gäller ägarstyrning borde tyskarna lära av Sverige.

Vad som händer i Tyskland är lika viktigt för oss som hur det går i det svenska valet. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Många svenska storföretag har dotterbolag där. Dessa är ofta välskötta, och förebilder för övriga i koncernen. Hur tysk ekonomi går har förstås stor betydelse för utvecklingen i EU.

Därför är krisen i tysk bilindustri djupt oroande. Porsche, BMW, Audi och Volkswagen drar ned. Volkswagen vill lägga ned fabriker, en ovanlig åtgärd i Tyskland. Hundratusentals jobb i tysk industri står på spel.

Orsaken är den allt hårdare konkurrensen från Kina, som snabbt ställt om till elbilar. Den tekniken kräver inte samma ingenjörskompetens och ger billigare motorer. Dessutom är lönerna i Kina låga. Tyskland har dröjt kvar vid det gamla. Eftersom tyskarna var tidiga med att både sälja och producera bilar i Kina, och kinesiska biltillverkare nu etablerar sig i Europa, drabbas tyska företag dubbelt när tyska bilar framstår gammalmodiga.

I Sverige har Tyskland länge fungerat som duktig storebror, noggrann expert på tillverkning och förebild för svenska ingenjörer. Det tyska undret, ”Wirtschaftswunder”, talade man länge om när Tyskland oväntat snabbt fick fart på sin industri igen efter kriget.

Respekten fördjupades, när tyskarna fortsatte att vässa sin produktivitet genom att benhårt hålla fast vid D-marken medan svenskarna tog den lätta vägen med devalveringar, inte en gång utan fyra så att kronan blev spaghettivaluta.

Därför är många svenskar oroliga. Hur kan det komma sig att det går så dåligt för Tyskland när det går hyggligt för Sverige? Storebror framstår med ens som klumpig och senfärdig samtidigt som lillebror de senaste åren har hyllats för sin väl fungerande kapitalmarknad, med många start ups inom tech och anpassningsbara företag.

”Eftersom det tyska näringslivet inte kommit i kris förrän nu har den tungrodda modellen överlevt.”

Men det är en historielös kritik. Både Tyskland och Sverige har varit långsamma när det gällt att anpassa sig till den växande låglönekonkurrensen från Kina. I Sverige har den flytande kronkursen tidigare hindrat anpassningen. Volvo är fortfarande Sveriges största arbetsgivare och Göteborg står och faller med kronkursen.

Västtyskland integrerade Östtyskland, en före detta kommunistisk och planstyrd ekonomi. Ekonomisk utveckling är komplex och det finns många skäl till att Tyskland just nu är illa ute.

Bara på en punkt går det tydligt att se att Tyskland har något att lära av Sverige, och det gäller ägarstyrning. Att den blev en framgångsfaktor för Sverige var en historisk slump. Eftersom svenskt ägande länge förlamades av skatter och regleringar fick ett fåtal ägare makten över många företag. För att hinna att styra så många olika bolag utvecklades en särskild modell. Ägaren utser styrelse. Den har som uppdrag att sparra, utvärdera och, om det behövs, byta ut vd. Tydligt och beslutsamt.

När Sverige hamnade i kris, avreglerades och det internationella kapitalet forsade in i svenska aktier behöll man den gamla snåla modellen. Kombinationen av den gamla ägarmodellen och moderna börsens hårda krav på aktieägarvärde har visat sig mycket effektiv när det gäller att förändra företag.

I Tyskland, där det privata ägandet kom tillbaka efter kriget, och inte beskattades lika hårt som i Sverige, utvecklades i stället en korporativ modell med facket. Därför finns det i dag flera lager av beslutsfattande grupper i tyska storföretag, och facket har stort inflytande. Eftersom det tyska näringslivet inte kommit i kris förrän nu har den tungrodda modellen överlevt. Den hindrar det tyska förändringsarbetet.

Den tyska krisen kommer vid ett olyckligt tillfälle. EU måste samla sig, både för att bemöta diktaturen i Ryssland och för att hantera den politiska osäkerheten i USA. I Tyskland ökar polariseringen, och allt fler missnöjda röstar på extremhögerpartiet AFD.

Men kriser kan också utnyttjas till förändring. I Sverige ledde krishanteringen i slutet av 1980- och början av 1990-talet till att svensk ekonomi flaxade upp som en fågel Fenix ur askan, svedd och fattigare, men med ägarmodellen i behåll och stridbarare än på länge. Ett tips till storebror är att börja med ägarstyrningen.

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.