På spåren är det redan fullt, skrev Annette Linander och Stina Larsson, företrädare för Centerpartiet i HD 28 juli.
Det är riktigt som Linander och Larsson påpekar. Det är fullt på spåren. Fullt med små korta tåg.
På sträckan Malmö – Lund – Landskrona – Helsingborg är tågen ofta överfyllda. I synnerhet Öresundstågen, men ofta också Pågatågen.
Problemet är egentligen inte antalet tåg. Turtätheten på denna sträcka är hög. Varje halvtimma går det både Öresundståg och flera Pågatåg från Helsingborg till Malmö.
Problemet är att tågen har för liten kapacitet. Ett Öresundståg består av tre vagnsdelar. Ofta körs två Öresundståg sammankopplade. Ett sådant tåg är 160 meter långt och rymmer tillsammans ca 450 sittplatser.
En Pågatågsenhet består av fyra vagnsdelar, är 75 meter lång och rymmer 230 sittplatser.
I Stockholmstrafiken körs nästan alla pendeltåg med två sexdeliga motorvagnståg av samma typ som Pågatågen sammankopplade. Ett sådant tåg är 214 meter långt och rymmer 750 sittplatser plus över ett tusen ståplatser.
En viktig skillnad förutom antalet sittplatser är antalet dörrar.
Ett Öresundståg med två ihopkopplade enheter har sammanlagt åtta dörrar per sida. Två sammankopplade Pågatåg har tio dörrar medan ett Pendeltåg i Stockholm med två enheter har 24 dörrar per sida.
Antalet dörrar har stor betydelse för hur lång tid uppehållen på stationerna tar. För ett fullt Öresundståg eller Pågatåg från Malmö tar det flera minuter för passagerarna att ta sig av och på i Lund.
I stället för att gnälla över att det är trångt på spåren måste Skånetrafiken skaffa tåg som är bättre anpassade till dagens situation - längre tåg med fler sittplatser och dörrar.
Carl-Johan Jargenius