Sophämtningen skiljer sig mellan olika kommuner i sydvästra Skåne.
I Lomma sorterades tidigare rest- och matavfall i samma kärl som tömdes varannan vecka under den svalare årstiden och varje vecka sommartid.
Men i våras ändrades rutinerna så att mat- och restavfall numera läggs i olika kärl. Restavfallet töms numera var fjärde vecka medan den sommartida veckotömningen av matavfall har ersatts med hämtning varannan vecka.
Lomma kommun – som köper tjänsten av företaget Sysav – har hoppats kunna öka andelen sorterat avfall och minska antalet transporter.
Klagomålen har inte låtit vänta på sig. Stora familjer och hushåll med blöjbarn har klagat på att det blir fullt i kärlen.
När sedan högsommarvärmen satte in i juli blev illaluktande matavfall ett ökande problem.
Sydsvenskan tog en promenad genom villakvarteren i Lomma och Bjärred.
– Vi har en en månad gammal kille och vår behållare för restavfall är full sedan en dryg vecka. Vi har fått be mormor och morfar att ta med avfall hem till sig. Vi har också påsar som vi inte riktigt vet vad vi ska göra med, säger Tobias Gradén och fortsätter:
– Lomma har ju profilerat sig som en kommun med bra barnomsorg och och som vill ha tillväxt. Jag har svårt att få det att gå ihop om man inte ens kan slänga blöjor.
I Björn Jadlands hushåll bor bara två personer. Han talar mer om dålig lukt än om utrymme i sopkärlen.
– Matavfallet borde tömmas oftare. Ligger det för länge börjar det ju lukta. Det har det gjort nu i sommar. Man känner när man går förbi olika kärl hur det luktar, säger Björn Jadland.
Han hade gärna sett ett system där hushållen kan välja mellan olika intervall och betala extra för fler tömningar.
Peter Svensson öppnar ett av sina sopkärl och visar på matavfall där vita fluglarver kryllar.
– Det var bättre tidigare med tömning varje vecka. Det här har legat en vecka och kommer att ligga kvar ytterligare ett antal dagar, säger han.
För hans hushåll räcker utrymmet i kärlen.
– Vi är bara två så vi klarar oss. Men barnfamiljer har det nog värre. Om vi haft ett par barn boende här hemma hade det inte varit lika lätt.
Elin Andåker har ett blöjbarn hemma.
– Det blir rätt fullt i restavfallskärlet när man har blöjbarn. Det har klarat sig hittills. Men man har fått tänka sig för hur man slänger och sorterar, säger hon.
Även Gustav Hedin och Nicolina Bengtsson har ett litet barn.
– Vi är en liten familj, så för oss funkar det. Men för en större familj hade det kanske behövts tätare tömningar, säger Nicolina Bengtsson.
Luktproblem har de i huvudsak sluppit.
– Vi har kärlen på husets norrsida där de inte är utsatta för direkt sol, säger Gustav Hedin.
Charlott Enocson (M), ordförande i kommunens samhällsbyggnadsnämnd, uppger att de nya rutinerna för soptömningen ska utvärderas efter sommaren.
– Skulle det göras en politisk bedömning att man vill gå tillbaka till den tidigare ordningen eller hitta något annat sätt så får vi ta ett sådant beslut inför nästa sommar, säger hon.
Förändringen, uppger hon, gjordes för att öka andelen sorterat avfall:
– 64 procent av kommunens restavfall var tidigare felsorterat. Restavfall kostar cirka 500 kronor per ton att hantera, medan sorterade förpackningar kan ge en intäkt på upp till 1 500 kronor per ton, säger Charlott Enocson.
Enligt henne ligger den nya ordningen i linje med vad som gäller i många andra kommuner i Skåne där 31 av 33 kommuner tömmer matavfall varannan vecka året runt. Nio har hämtning av restavfall var fjärde vecka.
– Samtidigt har jag förståelse för hushåll där utrymmet inte räcker. Cirka tre procent beräknas behöva mer plats för restavfall. Därför lade vi till möjligheten att abonnera på ett extra restavfallskärl eller beställa en extra tömning vid behov, säger hon.