Unga tornedalingar reser tillbaka till sina rötter
En tre dagar resa längs med Torne älv för att återkopplas till kultur och språk. Femton unga tornedalingar, kväner och lantalaiset körde från Kukkulaförsen till Vasikkavuoma med ungdomsförbundet Met Nuoret.
Tre dagar av värvning, sikhalstring och besök till historiska platser. För första gången bjuder in ungdomsförbundet Met Nuoret till en gratis resa längs Torne älv.
– Älven kallas Väylä för att det brukade vara huvudleden mitt i Tornedalen. Vi valde namnet för att det har en koppling till språket, till älven och det berättar om tiden innan gränsen drogs, innan försvenskningen började och vi var ett folk på båda sidor som delade språk, förklarar Karin Keisu, ordförande för Met Nuoret.
Söker sina rötter
Deltagarna är femton unga tornedalingar, kväner och lantalaiset, föddes mellan 1995 och 2004. Sandra Andersson, 25 år, från Gällivare var en av dem.
– Jag ansökte till Väylä för att jag ville utforska mer om mitt tornedalska ursprung och hitta tillbaka till mina rötter och se vad mina förfäder har gjort.
Tornedaling, kvän och lantalainen
Tornedalingar (tornionlaaksolaiset på meänkieli) Rörelsen för att bevara språket meänkieli som tidigare benämnts tornedalsfinska, växte under 1980-talet i Tornedalen och när man hunnit så långt som till riksdag och regering hade begreppet ”tornedaling” naturligt befäst sig som benämning av folkgruppen. Själva benämningen tornedalingar är egentligen inte heltäckande för folkgruppen. Många som inte bor eller har rötter i området men delar kultur och språk känner sig uteslutna av begreppet på grund av geografisk koppling.
Kväner (kväänit på meänkieli) är en ursprunglig befolkning med historisk utbredning i norra Norge, Sverige och Finland där ättlingar än idag bebor området och kallar sig för kvän/kvääni, lantalainen och/eller tornedaling. Kvänerna omnämns för första gången på 800-talet då de skildras i en reseberättelse för konung Alfred den store i England av handelsmannen Ottar från Norge. Levnadssätt och traditioner som lever än idag om än i moderniserad form är småjordbruk ofta kombinerat med renskötsel österut (renbönder), jakt på både småvilt och högvilt (vildrensjakt utdöd) samt fiske. Traditionellt båtbygge som historiskt omnämns existerar också än. Hantverk och slöjd är i hög grad levande i kulturen. I den norska Sannings- och försoningskommissionens slutbetänkande som offentliggjordes i juni 2023, kan man läsa att invandringen av kväner till Norge skedde under 1500-talet från bland annat svenska Tornedalen.
Lantalainen/lantalaiset är en ursprunglig egenbenämningen på meänkieli för kvän/kväner. Direkt översättning skulle kunna tänkas vara ”landlänningar”. Även meänkielitalande samer använde/använder begreppet vid syftning av meänkielitalande icke-samer med rötter i samma område. Sannolikt uppstod identitetsbenämning då det fanns tillfällen man behövde särskilja det nomadiserande folket från den bofasta befolkningen. Lantalainen används främst av den meänkielitalande folkgruppen som inte identifierar sig som tornedalingar av geografiska skäl då man har sina rötter i Malmfälten och inte i Tornedalen.
Källa: Svenska Tornedalingars Riksförbund
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.