På några minuter kan du idag, med hjälp av AI, bygga en prototyp, skriva ett datorprogram, komponera musik eller lansera en affärsidé. Samma verktyg kan också användas för att scrolla vidare till nästa filmklipp. Tekniken är densamma. Framtiden blir helt olika beroende på hur vi väljer att använda den.
Det är lätt att fastna i diskussioner om skärmtid. Hur många timmar tillbringar unga framför mobilen? Vilka appar använder de? Men den verkligt avgörande frågan är en annan: Hur många använder tekniken för att skapa i stället för att enbart konsumera? Den frågan kommer avgöra Sveriges framtida konkurrenskraft.
Sverige blev inte ett av världens mest innovativa länder därför att vi var bäst på att använda andras idéer. Vårt välstånd byggdes på att människor utvecklade egna. Från industrins pionjärer till dagens teknikföretag finns en röd tråd: nyfikenhet, företagsamhet och viljan att lösa problem – SKF, Volvo, Ericson, Spotify, Klarna, Lovable.
Den traditionen kan inte tas för given. När artificiell intelligens förändrar arbetsmarknaden i snabb takt blir förmågan att skapa allt viktigare. Den som kan identifiera problem, testa lösningar och omsätta idéer i praktiken kommer att vara betydligt bättre rustad än den som enbart lärt sig att återge fakta.
Ändå präglas stora delar av vårt utbildningssystem fortfarande av en logik där det viktigaste är att ge rätt svar. Men innovation börjar sällan med rätt svar. Den börjar nästan alltid med en bra fråga. En av kreativitetens stora hinder är rädslan att göra "fel".
Tänk om fler skoluppgifter slutade med en prototyp i stället för ett prov. Tänk om fler elever fick möta företagare, ingenjörer och innovatörer – människor som visar att idéer faktiskt går att förverkliga. Tänk om det blev lika självklart att bygga något som att skriva om det.
För när unga väl får chansen händer något. Det ser vi i UF-företag (Ung företagsamhet), på teknikläger, i makerspaces och bland de entreprenörer som startar sitt första bolag redan under studietiden. Kreativiteten finns där. Problemet är inte brist på talang, utan att vi alltför sällan efterfrågar den.
Men ansvaret ligger inte bara på skolan. Företag behöver öppna dörrarna för skolan genom exempelvis prao, praktik och studiebesök. Föräldrar behöver uppmuntra nyfikenhet lika mycket som prestation. Och politiken behöver skapa villkor som gör entreprenörskap till självklart framtidsval snarare än ett sidospår för ett fåtal.
Västsverige har alla förutsättningar att leda utvecklingen. Här finns världsledande industri, stark forskning, entreprenörer och företag som driver grön omställning, elektrifiering och AI-utveckling. Men deras viktigaste råvara är inte stål, batterier eller kapital. Det är människor med idéer, den viktigaste resursen som finns, vilket bland annat förra årets nobelpristagare i ekonomi, Joel Mokyr, visat. I närtid kommer arbetsmarknaden kräva tiotusentals människor som inte bara kan använda ny teknik, utan också utveckla den.
Om vi kan få fler unga att ställa frågan "Vad kan jag skapa?" i stället för "Vad ska jag titta på?" har vi tagit ett avgörande steg mot att säkra Sveriges innovationskraft och framtida välstånd. För ett land blir inte rikare av att konsumera fler innovationer. Det blir rikare av att skapa dem.