Vad skulle hända om det plötsligt blev betydligt lättare att komma in på läkar- eller juristutbildningen?
De flesta skulle nog se det som ett varningstecken. Vi förväntar oss att människor som ska ansvara för vår hälsa eller rättssäkerhet hör till de mest kvalificerade. Men egentligen finns det inget regelverk som garanterar det.
Om det inte finns något söktryck på dessa utbildningar men samtidigt ett behov i samhället, kommer antagningspoängen att sjunka. Behörighetskraven är en sak, men för att uppfylla dem räcker det med godkänt i vanliga ämnen på gymnasiets natur- och samhällsvetenskapliga program; det finns inget formellt krav på höga antagningspoäng.
Kompetensnivån hos dem som söker sig till en yrkesutbildning beror till stor del på yrkets attraktivitet.
Ett yrke vars samhällsrelevans kan anses vara i paritet med läkar- och juristyrkenas är läraryrket. Få enskilda yrkeskategorier är så centrala för våra medborgares framtida livschanser, bildningsnivå och framgång på arbetsmarknaden. Man kan säga att lärarna lägger den kunskapsmässiga grunden för våra barns och ungdomars framtid, och därmed för hela samhällets framtid.
Ändå är läraryrket i dag inte i närheten av den status som exempelvis läkare och jurister har. Så har det inte alltid varit.
Vad gäller de tre mycket vedertagna måtten på attraktivitet – lön, status och möjlighet till frihet på jobbet – har utvecklingen historiskt varit negativ.
Vad gäller lönen har lärare, i relation till andra yrkesgrupper, radikalt lägre löner i dag än vad som historiskt har varit fallet. Exempelvis har lärarlönerna gått från att motsvara mellan 140 och 180 procent av industritjänstemännens löner 1950 till att motsvara under 80 procent 2012.
Läraryrket har också fått sämre status. Den klassiske läroverksläraren på 1940-talet – ett slags motsvarighet till dagens gymnasielärare – var ofta adjunkt eller lektor och åtnjöt hög status i samhället.
Personen i fråga hade en kunskapsmässig auktoritet och relativt mycket frihet och makt över sin yrkesroll. Och föga förvånande var dessa utbildningar betydligt mer attraktiva än i dag.
För att göra läraryrket till en attraktiv karriärväg igen finns ett antal konkreta reformer som är värda att testa: inrätta på sikt en striktare och obligatorisk lärarlegitimation (i dag tillåts obehöriga undervisa), i paritet med läkarlegitimation och advokatlegitimation.
Inrätta ett striktare och mer hierarkiskt system för lärare, ämneslärare, förstelärare, lektorer och expertlärare, där de olika nivåerna kräver olika legitimationer – för de två sistnämnda bör det även krävas en filosofie doktorsexamen. Utveckla ett striktare inomkollegialt meriterings-, etik- och kvalitetssystem på nivå med vad som finns inom läkar- och juristyrkena. Begränsa radikalt den politiska och administrativa detaljstyrningen av lärarna.
Med dessa högre krav och större agens får man ett mindre men mer kompetent urval av lärare och därmed högre löner genom den exklusivitet som expertkompetensen innebär, förutsatt att lärare fortsätter att efterfrågas, vilket är troligt.
Det är ungefär så det fungerar inom läkarskrået, som har satsat mer på kvalitet än kvantitet i bemärkelsen att man har haft en hög nivå på utbildningarna och begränsat antalet platser, trots hög efterfrågan från samhället.
Men det förutsätter ju också att färre platser på utbildningarna till högre ämneslärare kan motiveras, vilket de kan. Vi ser en högre efterfrågan på kvalificerade yrkesutbildningar och en högre arbetslöshet för vissa akademiker.
Då är det rimligt att minska antalet utbildningsplatser och höja kvaliteten på de lärare som har akademisk spetskompetens. En sådan utveckling skulle också göra en kompletterande lärarutbildning mer attraktiv för disputerade som har osäkra anställningar inom universitetsvärlden. De utgör en resurs som kommer väl till pass om man vill höja nivån på gymnasiet och grundskolan. Så har det också sett ut tidigare. Läroverkslärare var ofta disputerade med starka band till högskola och universitet, vilket gjorde att de som tog studenten var mycket bättre förberedda för högre studier än vad många som tar studenten är i dag.