Knappt två veckor efter att hovet meddelade att kronprinsessan Mette-Marit satts upp på väntelista för lungtransplantation har hon nu fått nya lungor, rapporterar norska kungahuset.
– Lungtransplantationen har hittills varit framgångsrik, säger Arnt Fiane, avdelningschef på lungavdelningen på Rikshospitalet, i ett pressmeddelande från hovet.
Kronprinsessan kommer nu att vårdas på Rikshospitalet i flera veckor.
– Detta är en standardrutin för att justera mediciner, hantera eventuella komplikationer och engagera sig i rehabilitering, säger lungläkaren Are Holm enligt hovet.
Det framgår inte när operationen genomfördes. Enligt Aftenposten hänvisar hovet till regler som förbjuder att uppgifter lämnas som kan göra det möjligt att koppla ihop organdonator och mottagare.
Kronprins Haakon kommer att göra förändringar i sitt program för att kunna vara tillsammans med kronprinsessan under den kommande perioden. Nästa uppdatering om Mette-Marits hälsotillstånd väntas först när hon skrivs ut från Rikshospitalet.
Kronprinsparet tackar samtidigt för de hälsningar och det stöd som kommit den senaste tiden.
Varit sjuk sedan 2018
Den 5 juni meddelade kungahuset att Mette-Marit fanns på väntelista för en lungtransplantation och att hennes lungsjukdom bedömdes som livshotande. Då fanns det åtta personer på listan. Det handlar inte om en vanlig kö, utan om att donerade lungor måste matchas med en lämplig mottagare och man samtidigt gör en bedömning av hur sjuka de som står i kö är.
Olav Kåre Refvem, lungspecialist och rådgivare på Norges Hjärt-, Lung- och Strokeförbund, LHL, säger till VG att det i Mette-Marits fall har gått snabbt.
– Men ibland händer det snabbt. Det beror helt på vilka organ som blir tillgängliga och hur de matchar mottagarens vävnadstyp, säger han.
Hans kollega på LHL, Marthe Gundersen, säger till TV2 att hon inte är förvånad över att kronprinsessan erbjöds nya lungor så snabbt.
– Jag skulle inte säga att det är förvånande. Men det illustrerar hur oförutsägbart det här kan vara.
Kronprinsessan har sedan 2018 levt med lungfibros, en sjukdom där frisk lungvävnad gradvis ersätts av ärrvävnad. Det gör lungorna stelare och försämrar kroppens syresättning, vilket kan leda till andfåddhet och kraftig trötthet.
En av åtta dör inom ett år
På en presskonferens vid Rikshospitalet tidigare i juni beskrev Are Holm transplantationen som ett omfattande och riskfyllt ingrepp. Enligt VG sa Holm då att många av de patienter som klarar sig kan få ett gott liv efteråt, och att vissa även kan återgå till arbete.
Samtidigt betonade han att tiden efter en lungtransplantation är krävande. Enligt VG sa Holm att en av åtta patienter inte överlever det första året efter en lungtransplantation, och att omkring hälften är i livet efter tio år.
Patienten kan behöva stanna på sjukhus under lång tid och är särskilt utsatt för komplikationer som blödningar, infektioner, njursvikt och lungsvikt.
Efter en lungtransplantation krävs livslång uppföljning. Patienten behöver ta immundämpande läkemedel resten av livet och genomgå täta kontroller, bland annat blodprover för att upptäcka infektioner och andra komplikationer.