Den jättelika gräsytan mellan Krapperups borg och dess anrika växthus var en gång en prunkande köksträdgård. Den historiska odlingsmarken har legat i träda sedan 1960-talet, men nu får den nytt liv.
I ett flerårigt projekt i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska ytan återfå sin forna glans, men i en modern tappning.
– Det är en enorm satsning som kommer att lyfta hela anläggningen, säger Ylva Kristina Ekelund, kulturintendent på Krapperup.
Projektet är ett av de största på Krapperup i modern tid. Den över 20 000 kvadratmeter stora ytan – motsvarande mer än tre fotbollsplaner – kommer att genomgå en total förvandling. En central del är den 170 meter långa blomstergatan som ska återskapas med inspiration från gamla målningar och dokument.
– Siktlinjerna är hjärtat i hela köksträdgården. Det är det vi absolut inte kommer att ändra på. Dem vill vi ha kvar, säger Krapperups parkchef Mattias Svensson.
Inspirationen är så att säga historisk och blomstergatan kommer att fyllas med perenner, buskar och ettåriga växter som påminner om hur det en gång såg ut. Men det handlar inte om att skapa en kopia av det förgångna. Och själva köksträdgården får en modern funktion.
– Köksträdgården ska återuppstå, fast inte som den var. Vi vill göra någonting modernt av det, säger Ylva Kristina Ekelund.
Projektet knyter an till en lång lantbrukstradition på borgen.
– Krapperup har alltid velat ligga i framkant och prova nya saker, och det är lite det vi vill göra här också: att testa. Det ska både vara vackert och till nytta, säger Mattias Svensson.
Medan SLU bidrar med kunskap och fröer från den nationella genbanken står Krapperup för själva odlandet. En del av förädlingen av grödorna ska nystartade Krapperup Garden hjälpa till med. För krögaren David Mill är det här en chans att både rädda utdöende kunskap och testa framtidens grödor.
– För 26 år sedan fanns ett tjugotal lokala bönder att handla av i Kullabygden. I dag är de borta. Det är en av anledningarna till att vi vill göra det här, säger han.
Visionen är att testa allt från gamla nordiska grödor till nya som ingefära och wasabi.
– Det här projektet har inget tak. Det handlar om forskning, utbildning, matlagning och förädling. Det är en otroligt spännande resa, säger David Mill som ser fram emot att få följa grödornas resa från jord till bord.
– Att få vara med hela vägen skapar en enorm respekt för råvaran.
Storsatsningen är också ett svar på ett konkret behov. Efter pandemin har Krapperups besöksantal skjutit i höjden och den befintliga parken börjar bli trång.
– Vi behöver denna platsen också. Det är en helt ny del som vi tillför anläggningen. Inte bara en vacker park, utan något mer, säger Mattias Svensson.
Det handlar om att kunna välkomna fler utan att tumma på upplevelsen. Ylva Kristina Ekelund sammanfattar en av grundpelarna i Krapperups filosofi:
– Besökarna ska känna sig som gäster, inte som besökare.
Arbetet med köksträdgården har redan smygstartat, men det är ett långsiktigt projekt som kommer ta flera år innan det står färdigt.
– Vi har en "Krapperupstandard". Allt måste tas om hand, och vara ”top noch”, annars har vi tagit oss vatten över huvudet. Därför är det bättre att börja i en mindre skala, säger Mattias Svensson.
Det här visste du inte om Krapperups köksträdgård…
- Den har anor i olika skepnader ända sedan 1500-talet.
- I slutet av 1600-talet var den anlagd enligt renässansens stilideal med strama geometriska mönster.
- Här samsades ofta fruktträd, bärbuskar, grönsaker, kryddor och blommor. Även humle odlades.
- På 1800-talet blev den ännu mer estetiskt utformad, ytan fördubblades och man planerade för en för tiden tekniskt avancerad växthusanläggning. Planerna blev aldrig verklighet.
- Under lång tid räknades Krapperups köksträdgård som den största i Kullabygden.
- Ju längre in på 1900-talet, desto mindre viktig blir köksträdgården. Den var tidskrävande, dyr att sköta och inte så inkomstbringande att driva.
Källa: Skriften ”Köksträdgården på Krapperup – en historisk tillbakablick” av Ida Ek Mitchell