Hos Republikanerna lyfts vicepresidenten JD Vance och utrikesministern Marco Rubio som möjliga presidentkandidater 2028.
USA:s konstitution sätter stopp för en tredje mandatperiod för Donald Trump, även om han själv tagit upp möjligheten.
Men hur står det till hos den andra sidan?
Demokraterna står inför ett vägval i presidentvalet 2028. Ska partiet välja en progressiv inriktning, i Bernie Sanders anda, eller söka sig närmare den politiska mitten?
New Yorks borgmästare Zohran Mamdani lyfts fram som ett exempel på den progressiva vänsterns framgångar. Men varken New York City eller guvernören Gavin Newsoms Kalifornien är helt representativa för USA som helhet, menar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Skulle en mer vänsterinriktad kandidat kunna innebära en risk för Demokraterna?
– Det skulle en del säga. I primärvalen är det framför allt partiaktivisterna, de mest engagerade väljarna, som röstar. Därför gynnas ofta kandidater som står längre till vänster eller höger, säger han.
Demokraternas primärval inleds i början av 2028. På partiets nationella konvent senare samma år utses presidentkandidaten formellt.
– I presidentvalet i november måste kandidaten röra sig mot mitten för att också nå oberoende väljare och kanske en del republikanska väljare, säger Dag Blanck och fortsätter:
– Har man intagit mer radikala positioner under primärvalen kan den ligga kvar som en kvarnsten runt halsen.
Inte uträknad
Frågan är vem som kommer att ta upp kampen för Demokraterna.
Trots förlusten mot Donald Trump i presidentvalet 2024 är Kamala Harris inte uträknad. Hon ligger i topp i flera nationella opinionsmätningar om vem demokratiska väljare vill se som partiets kandidat 2028.
– Numera brukar man säga att den som har misslyckats i en presidentkampanj har relativt små möjligheter att komma tillbaka. Men Harris har ännu inte sagt något officiellt om 2028, säger Dag Blanck.
En tydlig kritik mot Donald Trump verkar gynna möjliga kandidater och kan vara ett vinnande koncept.
– De potentiella kandidater som går hem är de som är riktigt kritiska mot Trump. Det mobiliserar de demokratiska väljarna. Trump är oerhört polariserande, säger Dag Blanck.
En som driver en hård linje mot Trump är Kaliforniens guvernör Gavin Newsom. Han hör också till de namn som oftast nämns som möjlig presidentkandidat.
Det har stormat rejält mellan Newsom och Trump.
I juni blev det känt att USA:s justitiedepartement utreder Newsoms fru, Jennifer Siebel Newsom. Guvernören hävdar att utredningen är politiskt motiverad. Enligt en källa till CNN inleddes utredningen efter tips från en visselblåsare. Inget åtal har väckts.
”Han (Trump) går efter mig eftersom jag överväger att kandidera till president”, har News sagt i ett videoklipp och bekräftade därmed spekulationerna om kandidaturen.
Tidiga favoriter kan få bakslag
Kamala Harris och Gavin Newsom brukar ses som Demokraternas tidiga förhandsfavoriter, eller ”frontrunners”. Men det är inte nödvändigtvis en fördel, enligt Dag Blanck.
– En observation är att det är sällan de som till slut tar hem nomineringen. Det är inte alltid bra att vara en frontrunner, säger han.
I presidentvalet 2008 var demokraten Hillary Clinton respektive republikanen Rudy Giuliani förhandsfavoriter – men ingen av dem blev nominerad. Demokraterna valde i stället Barack Obama, medan Republikanerna utsåg John McCain.
Påminner om Obama
Ett annat namn som nämns är Pete Buttigieg. Han ställde upp som kandidat i presidentvalet 2020 och blev därefter transportminister under Biden.
– Buttigieg är lite grann av en Obamafigur. Han kommer från en intellektuell bakgrund, som han tonar ner lite grann, säger Dag Blanck.
Buttigieg har uppmärksammats för sin förmåga att driva kampanj och ta debatter med konservativa republikaner i tv-kanalen Fox News.
– Han har blivit en stark kandidat, säger Dag Blanck.
Andra namn är Illinois guvernör JB Pritzker och inte minst senatorn Jon Ossoff från Georgia. Han har också varit skarp i sin Trumpkritik och ses som en av favoriterna. Han driver nu en kampanj för att bli omvald som senator.
Långa kampanjer
Det viktiga mellanårsvalet hålls den 8 november i år. Efter det väntas kandidaterna träda fram och kampanjerna inledas.
– Det är efter det som vi verkligen se vilka som kastar in sin hatt i ringen, säger Dag Blanck.
Valet 2028 kan komma att påminna om presidentvalet 2016, menar Dag Blanck.
Då lämnade Obama Vita huset efter två mandatperioder. När den sittande presidenten inte kan ställa upp igen brukar det vara extra trångt i startfältet, både för Demokraterna och Republikanerna.
Men Dag Blanck vill inte spå vilken kandidat som tar hem Demokraternas slutgiltiga nominering.
– Det är alldeles för tidigt att säga.