I Sverige anmäldes över 43.000 butiksstölder 2024 och handeln beräknar kostnaderna för tillgrepp och säkerhetsåtgärder till över 20 miljarder årligen, motsvarande ungefär 5 procent av matpriset. Konsekvensen är ökad osäkerhet i butiken, mindre tid för kundservice och högre priser för kunderna. Det är inte hållbart — och det kräver politisk handling och praktiska verktyg för branschen.
I en rapport som Livsmedelshandlarna släpper under Almedalsveckan har vi granskat hur andra länder hanterar problemet. Vi har specialstuderat Nederländerna som har utvecklat en pragmatisk modell där butiker snabbt kan kräva en schablonersättning av den som ertappats med ringa stöld. Systemet kombineras också med kollektivt tillträdesförbud i köpcentrum och kedjor samt tydliga administrativa rutiner som minskar polisens börda.
I Nederländerna hade man länge samma problem som i Sverige med att polisen inte ingrep vid stölder i butik. Här har man utnyttjat möjligheten som finns i den holländska lagstiftningen att delegera själva registreringen av butiksstöld i butiken till butiken i syfte att avlasta polisen. Erfarenheterna visar att många konsumenter stöder ett system där förstagångsförövare möts av snabba, proportionerliga konsekvenser — och där butiken får kompensation för den tid och de kostnader som stöld hanteringen innebär.
Lösningen har en förebyggande effekt. Genom ett speciellt utformat informationsmaterial mot kunderna visar butiken att man låter snattare betala. Resultaten visar att de extra böterna på 181 euro har en avskräckande effekt. Konsumenter anger i en undersökning att de är nöjda med det extra straffet för snattare. Mer än 90 procent stödjer initiativet. Av de tillfrågade ansåg 40 procent till och med att beloppet 181 euro är för lågt.
En svensk lösning måste utformas med största omsorg. Det ska finnas tydliga skydd för minderåriga, fasta rutiner för kontakt med socialtjänst och polis vid behov, särskilda villkor för personer med demens eller andra sårbarheter, och ett robust överklagande- och klagomålsförfarande. Personuppgiftshantering måste hanteras på ett korrekt sätt med mekanismer för att förhindra felaktig registrering och stigmatisering. Detta är nödvändigt för att undvika rättsosäkerhet och för att säkerställa att åtgärderna blir både effektiva och etiskt försvarbara.
I vår rapport visar vi att den nederländska schablonsumman (cirka 181 euro) motsvarar ungefär 1.500–1.850 kronor i svensk kontext. Den nivån som fungerar avskräckande för förstagångsförbrytare och samtidigt bidrar till att täcka butikens administrativa kostnader. Utöver schablonböter bör regler möjliggöra återkrav för faktisk skada, till exempel förstörda varor eller skadad inredning. Vi menar även att kostnader för hantering — dokumentation, personalens tid och administrativa avgifter — behöver kunna ersättas i ett effektivt system.
En extern tillsyns- eller granskningsmekanism behöver etableras för att säkra kvalitet och hantering av personuppgifter. Regelverket måste också innehålla skydd mot missbruk, klara kriterier för när butiken får kräva ersättning och mekanismer för att säkerställa frivillighet och informerat godkännande från den som berörs.Det finns invändningar att modellen riskerar att lägga över ansvar på företagen och att bötesbelopp kan bli stigmatiserande. Vi tar dessa farhågor på allvar. Därför understryker vi att en svensk variant måste innehålla garantier: obligatorisk tillgång till rättsligt stöd för den som bestrider en avgift, tydliga undantag för sårbara grupper, krav på dokumentation och möjlighet till oberoende prövning. Polisen måste fortsatt ha det övergripande ansvaret för offentliga påföljder och uppföljning i allvarligare ärenden.
Vi som branschorganisation ser ett tydligt behov av nya verktyg för att stoppa snatteriet innan det blir en väg in i mer organiserad brottslighet. Vi anser att en genomtänkt modell av nederländsk typ kan bidra till att återställa tryggheten i svenska butiker, förbättra arbetsmiljön för personal och minska de samhällsekonomiska kostnaderna. För att det ska ske på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt krävs emellertid uttryckligt lagstöd.
Den kommande regeringen bör därför snarast initiera en lagöversyn och utreda möjligheten att införa en svensk variant av den holländska modellen. En sådan lagändring kan ge handeln verktyg att agera, avlasta polis och sociala myndigheter i rutinfall och, viktigast av allt, återupprätta tryggheten för personal och kunder i våra butiker. Vi står redo att bidra i arbetet med att utforma en modell som både är effektiv och förenlig med svenska rättsprinciper.
Mårten Tenne (Ordf.) Ica Maxi Nyköping
Johannes Ekström (vice ordf), Hemköp Kungsbacka
Börje Johansson, Ica Supermarket Skogås
Monica Bloom, Ica Supermarket Södra station
Tommy Norborg, Ica Nära Aspudden
Andreas Norlin, Hemköp Gnesta
Anna Lindquist, Ica Supermarket Vallås
Anders Valler, Ica Supermarket Söderhamn
Jessica Moline, Hemköp Ljungbyhed
Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna