Ukrainas hopp för överlevnad – skapa politisk kris i Moskva
Frontlinjen är orörlig och varken Ukraina eller Ryssland har kraft nog att avancera. Kievs största hopp för överlevnad är att såra den ryska ekonomin – och att krigsmisslyckandena snart får effekt i Moskva.
– Det skulle kunna leda till politisk kris i Ryssland, säger analytikern Jakob Hedenskog.
Vladimir Putins ”specialoperation” skulle vara över innan världen hann reagera. Både Kreml och underrättelsetjänster i Europa förutspådde att Kiev skulle falla på mindre än en vecka. Men efter några omvälvande dagar i slutet av februari 2022 blev det snart tydligt, på satellitbilder som kablades ut över världen, att allting inte gick enligt den ryska militärmaktens plan.
Några mil utanför huvudstaden tog det stopp för den ryska militärkolonnen som hann växa till att bli sex mil lång.
Ukraina hade bombat landningsbanan på flygplatsen i Hostomel, 25 kilometer nordväst om Kievs kärna. De ryska militärplanen kunde inte landa med soldater, tunga vapen och fordon.
Över 1 600 dagar senare kontrollerar Ryssland bara omkring en femtedel av Ukraina, och Kremls styrkor är fortfarande långt ifrån att uppnå delmålet: att behärska hela Donbass i östra Ukraina.
De mest intensiva striderna är i nuläget koncentrerade till de västra delarna av länet Donetsk och staden Kostiantynivka. I början av juli hävdade Ryssland att man tagit kontroll över frontstaden – men det tillbakavisades av Ukraina och internationella bedömare.
På det stora hela är läget vid fronten statiskt. Under våren återtog Ukraina några kvadratkilometer – innan dess hade Kremls styrkor sakta avancerat västerut.
Båda sidorna har lärt sig hur fienden uppträder och längs med frontlinjen tar de ut varandra. Major Roger Djupsjö, militär lärare på Försvarshögskolan, konstaterar att det inte är där som kriget kommer avgöras.
– Ryssland trycker fortfarande på, men på färre platser än vad man gjorde för några år sedan. Samtidigt skulle inte Ukraina nu kunna göra en motoffensiv som den man gjorde i Kursk 2023. Båda sidorna fastnar och det kommer inga stora genombrott.
Att det blivit så beror på flera saker. En betydande anledning är att det blivit dödligare för soldater att göra framryckningar. De flesta infanterisoldater dödas av drönare innan de hunnit komma i närheten av fiendens positioner.
Drönarna, som ökat explosionsartat i mängd och blivit mer avancerade, har också inneburit att offensiva vapensystem som stridsvagnar blivit mer utsatta.
– Det som händer allt mer nu, att man bombar sönder ekonomin och logistiken för varandra, är vad som kommer att fälla avgörandet i kriget i slutändan, säger Roger Djupsjö.
I en intervju medFinancial Times i början av juli var Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inne på samma spår. Han konstaterar att Kievs styrkor stoppat ryssarna på marken och att de inte heller kan operera fritt till sjöss.
– Vi har rört oss in i luftens domän, slog han fast.
Men att luften blivit viktigare innebär inte att nya Jas-plan från Sverige kommer att göra underverk för Ukraina, enligt Roger Djupsjö.
– I dag är det svårt för stridsplan att uppträda över det andra landets territorium, säger han och konstaterar att de i alla fall inte kommer att förändra jämvikten vid frontlinjen.
Ländernas luftvärnsrobotar tvingar stridsflygen att släppa sina bomber från längre avstånd – vilket gör sannolikheten för träff mindre.
Under våren och sommaren har Ukraina varit framgångsrikt i att angripa den ryska ekonomin och landets krigslogistik med drönar- och robotanfall mot oljeanläggningar och mot kritisk infrastruktur.
Däremot har man på grund av brist på luftvärnsrobotar inte lyckats försvara städer som Kiev mot massiva bombningar.
Shaheddrönarna, som Moskva avfyrar i hundratals, lyckas det ukrainska luftförsvaret i de flesta fall skjuta ner. De ballistiska robotarna har man svårare att hantera.
Robotar av modellerna Iskander, Kinzhal och Oresjnik har vid flera tillfällen under sommaren tagit sig igenom Kievs luftförsvar och orsakat stor förödelse i huvudstaden.
Det är därför som Zelenskyj i stort sett dagligen efterfrågar nya leveranser av Patriot-system och andra luftvärnspjäser. Man har också fått grönt ljus från USA om en licens för att tillverka försvarsroboten på hemmaplan.
Men även Ryssland har problem med luftförsvaret. Det har blivit tydligt när Ukrainas betydligt mindre sofistikerade vapen ostört kunnat flyga hundratals kilometer för att sedan krascha in i ryska oljeraffinaderier de senaste månaderna.
Putin har medgett problemet och krävt att landet skalar upp produktionen av luftvärnssystem.
Ukraina kallar angreppen djupt inne på ryskt territorium för långdistanssanktioner. Dessa har inneburit påtagliga problem för elförsörjningen i ockuperade områden och stor brist på bränsle i flera av Rysslands regioner.
Exporten av diesel har förbjudits fram till sista juli och för första gången på länge importerar Ryssland nu drivmedel i stor skala.
Attackernas effekter märks tydligt för den ryska befolkningen, som tvingas hushålla med el och bensin. Men Putin har visat sig vara villig att betala ett högt pris för att nå sina mål.
– Han är beredd att gå hur långt som helst, precis som Hitler var. Till och med Stalin – hur grym och hänsynslös han än var – förstod att han skulle backa när Finland bet tillbaka under Vinterkriget, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Ledningen i Ukraina talar om ett tidsfönster som landet har för att tvinga Kreml till förhandlingar. Kievs enda alternativ är också att fortsätta pressa Ryssland, enligt Jakob Hedenskog. Men det är inte köer till bensinstationerna eller brist på varor i mataffärerna som kommer få Putin att backa.
– Det kommer inte vara någon folklig revolution. Men om attackerna fortsätter länge och får väldigt kännbara effekter för den ryska ekonomin, som också påverkar krigsinsatsen, kan det leda till oro inom eliten och maktkretsen kring Putin. Det skulle kunna leda till politisk kris i Ryssland.
Den ryska ledarens ställning bland folket påverkas inte mer än på marginalen, bedömer han.
– Befolkningen i Ryssland har en krisvana. De är beredda att avstå saker på ett sätt som många i väst inte är. Det finns en mentalitet bland den ryska befolkningen att man inte kan påverka sin egen situation, säger Hedenskog.
I den senasterapporten från CSIS konstaterar författarna att Rysslands uppblåsta krigsekonomi ännu inte är nära en kollaps. Om krigandet inte kräver större uppoffringar, skriver tankesmedjan, kommer Putin att fortsätta tills landet står vid en militär, politisk och ekonomisk avgrund.
Alexandra Prokopenko, analytiker vid tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin, beskriver det som att den ryska ekonomin långsamt imploderar. Det krävs alltså ukrainsk uthållighet.
Kiev är fortsatt beroende av ekonomiskt stöd för att finansiera försvaret och det stora EU-lånet som klubbades igenom efter regeringsskiftet i Ungern håller landet flytande. Gällande själva produktionen av utrustning har situationen förändrats de senaste åren.
Europa har ökat leveranserna och Ukraina har byggt upp en egen storskalig försvarsindustri. Men stödet från USA har fortfarande stor betydelse för landets motståndskraft – och det kommer förbli så under lång tid.
Även om Ukraina får tillgång till ritningarna för de avancerade Patriotrobotarna bedömer experter att det kan ta flera år innan egentillverkade luftvärnspjäser skjuter ner ryska ballistiska robotar på väg mot Kiev.
Vita husets inställning till Ukrainakriget har också betydelse för fredsinsatserna. När USA inledde bombningarna av Iran i slutet av februari avbröts trepartssamtalen mellan Ukraina, USA och Ryssland omgående.
Tidigare har Trump haft en hård ton mot Ukraina, och amerikanska förslag som läckt ut från förhandlingar har varit gynnsamma för Ryssland. Men i uttalanden under sommaren har Trump medgett att Kievs styrkor varit framgångsrika och att Kreml ”känner pressen”.
– I grunden ser Trump upp till auktoritära ledare, som han anser är starka. Men Trump gillar också vinnare. Upptäcker han att Putin håller på att förlora kanske han vill distansera sig från honom och godkänna fler sanktioner mot Ryssland, säger Jakob Hedenskog.
Skulle Ryssland få en akut ekonomisk kris och det politiska läget bli instabilt finns flera skäl för Trump att ta avstånd, säger han.
Om samtalen med Ryssland återupptas på hög nivå har Ukrainas förhandlingsläge förbättrats under 2026, och världsledare från landets allierade blir allt tydligare i beskrivningarna av landet som en ny militär stormakt.
”Ukraina bidrar till transatlantisk säkerhet”, konstaterade Nato i en skrivelse vid alliansens toppmöte i Ankara.
Fakta.Dödade och sårade i kriget
Över 230 000 ryska soldater har bekräftats döda i Ukraina i en kartläggning av oberoende Mediazona och BBC. Mediernas uppskattning över den egentliga totalsiffran över antal dödade ryssar är 352 000.
Tankesmedjan CSIS uppskattar att det rör sig om närmare 450 000 döda ryssar.
På den ukrainska sidan, uppskattar CSIS, att mellan 125 000 och 150 000 soldater har stupat.