Hur går det för Netflix just nu egentligen?
Och då tänker jag inte främst på det ekonomiska. Aktien hade visserligen ett dåligt första halvår, men pengarna lär flöda in och Netflix position i toppen av streamingvärldens näringskedja är knappast hotad.
Men innehållsmässigt har tjänsten på senare tid känts mindre intressant än på länge, direkt avslagen, och dessutom skadar diverse dåliga vanor och krassa beslut tittarupplevelsen.
Här är några av problemen jag har noterat:
De har för få flaggskepp och snackisar.
Sedan Netflix släppte ”House of cards” för 13 år sedan har de varit vassa på att kontinuerligt fylla på med välgjorda serier som både har engagerat en stor publik, dominerat det popkulturella samtalet och vunnit tunga priser. Flaggskeppsserier, som de har hållit flytande i flera år.
Och med ojämna mellanrum har dessutom mer eller mindre helt oannonserade genidrag dykt upp som från ingenstans och blivit supersnackisar. Lex ”Squid game”, ”Baby reindeer” och ”Adolescence”.
Men i år har Netflix största hits varit antingen snabbt glömda bagateller, som ”His and hers”, eller rent dravel, som ”Tills jag hittar dig”. Och ingen av de serier som möjligtvis skulle kunna kallas för flaggskepp just nu, som ”Familjen Bridgerton”, ”Wednesday” och ”One piece”, klarar riktigt av att fylla den typ av jättestora skor som har lämnats av titlar som ”The crown” och ”Stranger things”.
Det behövs tronföljare som kan ge Netflix två saker som de verkligen behöver just nu, vilket är mer prestige och en tydligare identitet.
De tappar tittare mellan säsongerna.
Netflix har svårt att behålla tittare från en säsong till en annan, och flera av deras större serier har upplevt stora tapp. Exempelvis ska ”Avatar: The last airbender”, ”The four seasons”, ”Beef” och ”A man on the inside” alla ha förlorat mellan 50 och 70 procent mellan sina första och andra säsonger, sett till de första dagarna efter premiär.
Det är väldigt mycket, och med det tittarmönstret bygger man ingenting långsiktigt.
De har dåliga release-strategier.
Hur och när man släpper nya avsnitt spelar roll. Och medan en uppenbar anledning till att folk ger upp på en serie är för långa avstånd mellan säsongerna, är en annan att den helt enkelt inte genererar något ”buzz”. Och där är Netflix en gång revolutionerande men nu uttjänta release-modell en stor bov i dramat.
När HBO släpper ett avsnitt i veckan av serier som ”The White Lotus” och ”House of the dragon” pratar och skriver folk om dem i månader. När Netflix släpper alla avsnitt på ett bräde föds, lever och dör en hel säsong under en och samma helg.
Och deras experiment med att dela upp sina största serier i olika släpp för att hålla kvar abonnenter från en månad till en annan, har enbart förvirrat och irriterat.
De lägger ner serier för snabbt.
Netflix har en extremt oförlåtande inställning till hur snabbt en serie som har kostat mycket att spela in måste börja betala sig i form av antal abonnenter och streamade timmar. Vilket innebär att även produktioner som både har fått ett varmt mottagande av kritiker och byggt en entusiastisk fanbase riskerar att skickas på slakt innan gemene man knappt ens har hunnit upptäcka att de finns.
Som vårens mysiga ”The Boroughs”, som blev en favorit för många och verkligen hade potential, men uppenbarligen inte presterade tillräckligt bra på momangen.
Mottot är med andra ord ”Titta fort som fan, annars ryker den”. Men återigen:
Så bygger man ingenting långsiktigt.
FJELLBORGS FAVORITER
Mr Loverman
Lennie James är utomordentlig i den här brittiska serien på Viaplay om en man i 70-årsåldern från Antigua, som är gift med en kvinna men i flera decennier har haft en hemlig affär med sin bästa vän. Baserad på Bernardine Evaristos bok med samma namn.
Furious
Elizabeth Meriwether, som gjorde förra årets hyllade ”Dying for sex”, är tillbaka med en ny pigg serie på Disney Plus. Här spelar Emmy Rossum en FBI-agent som jagar en kalkylerande kvinnlig seriemördare (Lola Petticrew) i New York.
Lucky
En snygg miniserie med drag i av Jonathan Tropper (”Your friends and neighbours”), på Apple TV. Med Annette Bening, Timothy Olyphant och ”The queen’s gambit”-stjärnan Anya Taylor-Joy i huvudrollen som en ung bedragare som jagas av både lagen och kriminella.