Regeringen gör bensinen billigare samtidigt som svensk fordonsindustri satsar sin framtid på att avskaffa den.
Det hjälper pressade bilberoende hushåll – men nu hotas både klimatmål och svenska jobb.
Regeringen gör bensinen billigare samtidigt som svensk fordonsindustri satsar sin framtid på att avskaffa den.
Det hjälper pressade bilberoende hushåll – men nu hotas både klimatmål och svenska jobb.
Det är lätt att förstå varför billigare bensin och diesel lockar.
På landsbygden är bilen ofta ingen bekvämlighet utan en förutsättning för att ta sig till jobbet, mataffären och vårdcentralen. Många hushåll har det också tufft efter hög inflation och räntehöjningar.
Men det gör inte regeringens politik mindre självmotsägande.
Sveriges tre största privata bolag – Scania, AB Volvo och Volvo Cars satsar sin framtid på elektrifiering. De investerar mångmiljardbelopp för att lämna oljan. Regeringen gör samtidigt oljan billigare att använda.
Då ryter cheferna för den svenska fordonsindustrin ifrån.
Scanias vd Christian Levin sa det rakast i en DN-intervju i maj:
”Vi måste ha högre bränslepriser.”
Hans förklaring är närmast brutal. Scania satsar hela företagets framtid på elektrifieringen. Misslyckas omställningen hotas bolagets långsiktiga framtid – och 22 000 svenska jobb, enligt Levin.
Även AB Volvos Martin Lundstedt och Volvo Cars Håkan Samuelsson har kritiserat den svenska politiken i samma riktning.
Det här är inte klimatrörelsen. Det är Sveriges industriella kärna. De har över 60 000 anställda i landet. Runt dem snurrar en fordonsindustri som sysselsätter omkring 200 000 människor.
Budskapet från industrin är enkelt: Företagen investerar för att lämna oljan. Regeringen gör det billigare att stanna kvar i den. Något som dessutom krockar med Internationella energiorganet IEA:s vädjan att minska oljeanvändandet, för att undvika global oljekris.
Sverige har sänkt bensin- och dieselpriserna genom lägre skatt och kraftigt sänkt reduktionsplikt. Bensinen är nu omkring 30 procent billigare än i Norge och Finland och nästan 40 procent billigare än i Danmark. Bara Malta har lägre bensinpris i EU.
Det får konsekvenser.
Det finns tre huvudsakliga sätt att minska vägtrafikens utsläpp: mindre trafik, mer biodrivmedel och fler elfordon.
Regeringen har försvagat alla tre.
Billigare drivmedel ökar bilkörningen och gör kollektivtrafik mindre attraktiv. Den sänkta reduktionsplikten har minskat andelen biodrivmedel. Då måste elektrifieringen bära en större del av omställningen.
Sverige har gått från nordiskt föregångsland till att ha den lägsta elbilsandelen i Nordens nybilsförsäljning. Klimatpolitiska rådet har konstaterat att regeringens politik bromsar elektrifieringen, bland annat genom att göra fossila drivmedel billigare.
Samtidigt ska vägtrafikens utsläpp minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Sverige rör sig allt längre från målet.
Regeringen har alltså försvagat de tre verktyg som står till buds.
Det liknar mer önsketänkande än klimatpolitik.
Konjunkturinstitutet räknade strax före jul på vad som skulle krävas om bensinpriset ensamt skulle pressa ned konsumtionen så att klimatmålet inom transporter nås: 50 kronor per liter år 2030, i 2024 års penningvärde.
Det är valår och frågan är: vilka partier vill ta i den här frågan?