DN Debatt. ”Politikens blåögdhet inför AI bäddar för populism”
DN DEBATT.
AI håller på att omvälva samhället, och parallellt med möjligheterna växer oron hos gemene man. Vår undersökning visar att svenskarna förväntar sig att AI ska försämra nästan allt. Samtidigt går våra politiker omkring och låter som nykära tonåringar. Här finns en politisk risk som få tar på allvar, skriver Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion.
Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta som nyckeln till Sveriges framtida konkurrenskraft. Men medan politiker tävlar om att framstå som teknikoptimister växer människors oro. Om den klyftan fortsätter att växa riskerar AI att bli nästa stora förtroendekris i svensk politik. I en ny undersökning som tankesmedjan Futurion gjort tillsammans med Seismic Foundation förväntar sig svenskarna att AI ska försämra nästan allt vi bryr oss om. Bara 25 procent känner hopp inför AI:s betydelse för framtiden.
Oavsett vilka partier som bildar regering efter valet blir AI en av mandatperiodens stora arbetsmarknadsfrågor. Ledande AI-bolag bedömer att stora delar av dagens kunskapsintensiva yrken kan automatiseras före 2030.
Men i stället för att diskutera utmaningarna låter många svenska politiker som nykära tonåringar. Kristdemokraternas Ebba Busch vill förknippas med ”tech bros”, Liberalernas Simona Mohamsson vill se fler techmiljardärer i Sverige och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist efterlyser en AI-general som undanröjer alla regleringar som kan stoppa eller bromsa AI-utvecklingen.
Problemet är inte att politiker vill se mer innovation eller fler AI-företag. AI rymmer stora möjligheter och Sverige behöver både investeringar och teknisk utveckling. Problemet är att den politiska debatten nästan uteslutande handlar om hur AI ska accelereras och betydligt mindre om hur riskerna ska hanteras. För medan politiker talar om innovation, investeringar och konkurrenskraft oroar sig många svenskar för hur AI kommer att påverka jobb, samhälle och demokrati. Det är en klyfta som riskerar att växa om människors oro inte tas på allvar.
Runt om i västvärlden ser vi hur människors misstro och motvilja mot AI ökar. I USA har motståndet redan fått politiska uttryck. Politiker som förknippas med datacenter möter växande kritik och studenter buar ut techföretagare på universitet. Även i Sverige finns det motstånd. Vår undersökning visar att svenskarna förväntar sig att AI ska försämra nästan allt. Särskilt pessimistiska är de när det gäller desinformation och arbetslöshet. Vården är det enda område där fler ser möjligheter än risker.
I undersökningen finns en signal som politiker borde ta på allvar. Sex av tio studenter oroar sig för arbetslivet. Den generation som ska leva längst med AI är också den som har lägst tilltro till att tekniken kommer att förbättra deras framtid. Det borde oroa politiker mer än något annat.
Kön och inkomst påverkar synen på AI. Men när det gäller arbetslöshet, desinformation och tilltro till demokratin delas oron av stora grupper i samhället.
Tidigare gick teknisk utveckling hand i hand med ett bredare välstånd. I dag är den tilliten svagare. Många upplever att vinsterna från globalisering och teknikutveckling i allt högre grad tillfallit ett fåtal medan osäkerheten burits av många. AI-motståndet handlar därför mindre om teknikrädsla och mer om upplevd rättvisa. Människor accepterar stora förändringar om de tror att de själva eller deras barn får del av vinsterna. Om de inte gör det växer misstron.
Det syns i undersökningen. Höginkomsttagare ser oftare möjligheter för sina barn. Låginkomsttagare ser oftare hot. Skillnaderna handlar inte bara om inkomst utan också om position på arbetsmarknaden. I arbetslivet riskerar AI att slå hårdast mot unga och nyexaminerade. När osäkerheten ökar samtidigt som framtidstron minskar växer motståndet mot tekniken.
Här finns en politisk risk som få verkar ta på allvar. Det parti eller den politiker som gör sig till talesperson för den folkliga AI-skepsisen kan vinna många röster. En oro som inte tas om hand av etablerade partier riskerar att fångas upp av krafter som lovar enkla svar utan att leverera dem.
Men svenskarna efterfrågar inte mindre AI. De efterfrågar större kontroll över AI:s konsekvenser. Bara var tionde svensk anser att AI är tillräckligt reglerat. Nästan hälften vill se en ”kill switch” som kan stänga av AI-system i nödfall och varannan vill att AI-bolag ska kunna hållas skadeståndsansvariga för skador de orsakar. Samtidigt är förtroendet lågt, bara 23 procent tror att AI-utvecklarna agerar i samhällets intresse.
Lösningarna skiljer sig mellan generationerna. Äldre vill i första hand förebygga skador genom hårdare reglering och ansvarsutkrävande. Yngre prioriterar trygghet i omställningen. Var tredje person under 25 år vill se ett särskilt omställningsskydd för den som förlorar jobbet till AI.
Att vända ryggen åt AI skulle bromsa Sverige och Europa. Men de problem som följer i teknikens spår måste hanteras och ansvaret vilar på både arbetsmarknadens parter och politiken. Parterna behöver säkra en trygg omställning. Den som ser sitt jobb försvinna eller förändras behöver kompetenslyft i tid, och unga måste erbjudas praktik, traineeplatser och juniorroller för att få in en fot. Politiken bör säkerställa ett omställningsskydd med en a-kassa och ett studiestöd som håller även när AI förändrar arbetslivet i snabb takt. Och den måste leverera den reglering som svenskarna efterfrågar, med tydliga spelregler och ett reellt ansvar för de bolag som tjänar pengar på tekniken.
Rätt hanterat kan AI i förlängningen bidra till något gott. Fel hanterat kommer kritiken att växa och ge eldunderstöd till populister vars förslag bara är skadliga. Om människors oro inte tas på allvar riskerar avståndet mellan beslutsfattare och medborgare att växa. Det vore dåligt både för demokratin och för AI-utvecklingen. Sverige behöver mer AI. Men Sverige behöver också en politik för AI:s konsekvenser.