Dagens matsystem driver på flera stora samhällskriser. Folkhälsan påverkas negativt av våra matvanor samtidigt som matfattigdomen ökar i Sverige. Krig, extremväder och energikris gör livsmedelsproduktionen mer sårbar. Samtidigt har Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat minskat under lång tid – idag är vi beroende av import för mer än hälften av den mat vi äter.
Men det här går att ändra på och Malmö har ovanligt goda förutsättningar att bidra till hållbara matsystem.
Malmö omges av några av Sveriges mest produktiva jordbruksmarker. Här finns kunniga lantbrukare, entreprenörer, restauranger, föreningar, stadsodlare och invånare som vill bidra. Malmö stad har dessutom betydande möjligheter att påverka utvecklingen genom markpolitik, offentlig upphandling och offentliga måltider.
Därför bör Malmö ta ett samlat grepp om mark, mat och lokal livsmedelsförsörjning inför kommande mandatperiod.
Vi föreslår tre konkreta åtgärder:
- Skydda mer jordbruksmark från exploatering och bebyggelse. Jordbruksmark bör ges ett starkare och mer långsiktigt skydd i kommunens styrande dokument och erkännas som ett viktigt samhällsintresse.
- Utveckla hållbara offentliga måltider. Öka andelen hållbart producerad mat i skolor, förskolor och äldreomsorg och stärk kompetensen kring hållbara måltider.
- Främja lokal livsmedelsförsörjning. Utred hur Malmö stad kan öka inköp av lokalt och hållbart producerad mat inom offentlig upphandling samt underlätta för lokala producenter, stadsodlingar och föreningar.
Förslagen bygger på erfarenheter från kommuner som redan gått före. Köpenhamn har under lång tid utvecklat offentliga måltider med hög andel ekologiska råvaror utan ökade måltidskostnader.
Södertälje har antagit en livsmedelsstrategi där odlingsbar mark prioriteras och där offentlig upphandling används för att stärka hållbar och lokal livsmedelsförsörjning.
Malmö har alla möjligheter att göra samma resa – och på vissa områden gå ännu längre.
Behovet är tydligt. Sedan 1981 har Malmö förlorat omkring en tredjedel av sin jordbruksmark. Mark som bebyggs går i praktiken inte att återskapa.
Samtidigt köper Malmö stad varje år in livsmedel för omkring 240 miljoner kronor till skolor, förskolor och äldreomsorg. Kommunen har länge arbetat framgångsrikt med hållbara offentliga måltider och når redan idag en av landets högsta andelar ekologiska livsmedelsinköp. Det visar att ambitionen finns och att förändring är möjlig.
Genom att ta nästa steg kan Malmö stärka den lokala livsmedelsekonomin, skapa nya möjligheter för producenter och företag, bidra till fler arbetstillfällen och minska samhällets sårbarhet. Och vinsterna stannar inte där.
Bra mat och offentliga måltider av hög kvalitet stärker hälsa och livskvalitet. Lokal odling och matproduktion skapar mötesplatser, delaktighet och gemenskap. Levande jordbruksmark binder kol, bidrar till biologisk mångfald och till långsiktig produktionsförmåga.
En färsk studie från Peerpointing visar att 61 procent av svenskarna vill att kommuner tar större miljömässig och social hänsyn i sina inköp. Intresset för odling är stort och köerna till odlingslotter långa. Nu behövs politiskt mod, men också en gemensam ambition.
Malmö har några av landets bästa jordar, starka offentliga verksamheter, engagerade företag, föreningar och invånare. Staden har redan många av de verktyg som krävs för att bygga ett matsystem som stärker hälsa, beredskap, lokalt företagande och gemenskap.
Frågan är inte om det går. Frågan är om vi väljer att göra det.
Malmö kan gå före och visa hur en modern stad tar ansvar för marken som föder oss och maten som håller oss vid liv. Det är en framtid vi – representanter för organisationer och företag i Malmö – gärna ställer oss bakom.
SKRIBENTERNA
Tatjana Boric-Persson är initiativtagare till Matupproret.
Lova Brodin är för VD MiljöMatematik och Svensk Kolinlagring.
Karl Söderlund driver Bagaren och bonden.
Theresa Jurgensen är ordförande för Naturskyddsföreningen Malmö-Lund.
Lena Friblick är verksamhetsledare för Stiftelsen Botildenborg.
Sara Nilsson Lööv är kolonist och initiativtagare till Rebellmammorna.
Cecilia Chastanier Karlsson är styrelseledamot i Klimatriksdagen.
Ellie Cijvat är ordförande för Jordens Vänner Malmö-Lund.
Frida Hylander är psykolog och aktiv inom Klimatpsykologerna.
Henning Süssner Rubin är rektor för Kvarnby folkhögskola.
Lena Karlsson är ordförande för Den Goda Jorden.
Hampus Mattson är grundare av OlliÅke Farms.
Dave Huggett är ordförande för I Goda Äpplens Lag.
Emanuel Bladh driver Bladhs trädgård AB.
Jörgen Andersson är entreprenör.
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.