Två år i rad har drunkningsolyckorna ökat. För 2026 borde ambitionen vara att vända den dystra kurvan.
Förra året förmörkades den sista semestermånaden av ett ökat antal drunkningsolyckor. I augusti omkom 14 personer. Och under hela sommarperioden maj-augusti miste 63 människor livet och under hela året summerar Svenska Livräddningssällskapet till 103 dödsfall. Det är den högsta siffran sedan 2018.
Juli 2025 var en av de värsta månaderna på flera år – 31 personer avled i hav, sjöar och pooler. Även 2024 ökade drunkningstillbuden i en jämförelse med föregående år.
De flesta drunkningsolyckorna sker i samband med bad. Män över 60 år är överrepresenterade i olycksstatistiken och inte sällan har alkohol haft en avgörande betydelse – berusning ger sämre omdöme och nedsatt simförmåga. Det näst vanligaste olyckstillfället är kopplat till båtar: Man faller överbord, i regel utan flytväst. Det är inte helt taget ur luften att det handlar om samma åldersgrupp och kön.
Visserligen har den här gruppen säkert lärt sig simma någon gång. Men kunskaperna måste hållas vid liv. Och även om lagen stipulerar att barn under 16 år ska ha flytväst borde sextioplussarna begripa nyttan. Lika död som argumentationen för rattonykterhet är, lika hopplöst ute är debattörerna som motsätter sig 0,2-promillegränsen på sjön.
Ibland uppfattas varningarna till småbarnsföräldrar som skuldbeläggande. Att de ska höja blicken från mobiltelefonerna när de är på stranden och aldrig släppa sitt icke simkunniga barn ur sikte. Men rådet bör uppfattas som välmenande. Ett litet barn kan drunkna på några sekunder. Det sker tyst och stilla, nästan obemärkt.
När olyckan är framme beror det ofta på att den vuxne är för långt ifrån sitt barn. Vattensäkerhetsexperter talar om att avståndet aldrig får vara längre än en armslängd.
Fakta och förmaningar, men hur ska Sverige förebygga bristerna i simkunskap och vattenvana? Med varmare och längre somrar kommer alltfler att söka svalkan vid landets vattendrag. Att var femte hushåll äger en fritidsbåt visar också på ett nyväckt sjöintresse.
Och det är på alla sätt och vis positivt. ”Sjön suger” betyder inte att vattenlekar är något dåligt utan att man blir hungrig av sjöluften och den fysiska aktiviteten.
Grundskolan är ålagd att erbjuda gratis simundervisning under terminerna. Enligt skolans kursplan ska en sjätteklassare kunna falla i vattnet, komma upp med huvudet ovanför vattenytan och därefter simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Annars får eleven inte godkänt betyg i idrott och hälsa. Men räcker det?
Den andra gruppen som är överrepresenterad i olycksstatistiken är nämligen pojkar mellan 10 och 19 år med annat ursprung än europeiskt.
Det arrangeras simskolor under loven men då drar priset iväg. Och det skiljer sig också markant mellan kommunerna: I Stockholmsområdet hamnar man i prisklasser mellan 700-2000 kronor för fyra till åtta tillfällen, i andra kommuner kan det vara gratis, I de större städerna är dessutom köerna långa.
Att lära sig simma är ett slags livförsäkring för den enskilde och borde inte vara beroende av var man bor eller hur stor plånbok föräldrarna har. Det ligger också i nationens intresse att undvika den här återkommande sommartragiken, varför det är positivt att regeringen har beviljat Svenska livräddningssällskapet 31 miljoner kronor.
Ökad simkunnighet är ett långsiktigt arbete säger Livräddningssällskapet. Det kommer att ta tid. Men börja gärna i sommar så vi slipper en repris på 2025.