Utvinning av geotermisk energi och samtidigt av kritiska mineral från jordens inre kan utvecklas till en närmast perfekt kombo. Med djupa, cirkulerande vattenmassor som naturligt lakar ut värdefulla metaller ur berggrunden kan Sverige och Europa säkra strategiska resurser med minimal miljöpåverkan.
Maria Ask, universitetslektor i geofysik och bergmekanik vid Uppsala universitet, driver på för att sätta Sverige på kartan inom detta nya fält. Tillsammans med sina kollegor har hon skickat in en ansökan till Energimyndigheten om att etablera ett nytt kompetenscentrum.
”Vi vill producera geotermisk energi och samtidigt undersöka om det finns potential att utvinna kritiska råmaterial. Det är det nya stora inom geotermi”, förklarar Maria Ask.
Mekanismen bygger på att djupa vätskor lakar ut mineraler från berget eller transporterar upp dem från manteln via djupa förkastningszoner. Genom dynamiska vattenrörelser förs metallerna uppåt, vilket gör dem betydligt lättare att komma åt i vätskeform än när de sitter fast i berggrunden.
Utvinningen sker i ett hybridsystem. Först utvinns värme ur det uppumpade vattnet. Därefter leds vattnet till ett utläkningssystem där metaller fälls ut innan vattnet slutligen återigen pumpas ner i berggrunden.
Internationellt accelererar utvecklingen. I april i år säkrade Ascension, en avknoppning från universitetet i Oxford, 1,7 miljoner pund i finansiering för en ny underjordisk teknik för selektiv mineralutvinning. Istället för energiintensiv malning och kemisk processering på ytan planerar Ascension att använda just naturlig geotermisk värme och miljösäkra lösningar för att utvinna sällsynta jordartsmetaller direkt ur vulkaniska bergformationer under mark.
Samtidigt har Storbritanniens första kommersiella djupgeotermiska anläggning, United Downs i Cornwall, blivit ett tidigt testprojekt för “gruvdrift utan gruvor”.
”Vi som land ska kunna producera det.”
”Där finns en stor förkastning i en granitkropp som de började undersöka och där det visade sig att graniten är väldigt rik på litium. Och litium är lättlösligt, så det har löst upp sig i berggrunden. När de då har stimulerat den här granitkroppen och skapat ännu mer sprickvägar så pratar de nu om att det kan bli en reell del av Storbritanniens litiumbehov som kan produceras från den här enheten”, förklarar Maria Ask.
Utöver litium, som även dominerar i USA och Tyskland, undersöks i länder som Frankrike möjligheter att utvinna sällsynta jordartsmetaller, kobolt och nickel i samband med geotermisk energiutvinning.
Sverige har flera rika malmprovinser, men våra undersökningsborrhål är generellt för grunda. Man måste komma djupare och se om berggrunden är för tät eller tillräckligt sprickig.
”Man har förmodligen mycket mindre obehag av att bo bredvid ett borrhål än en stor gruva.”
”Vi behöver undersöka och lära känna vår berggrund och vårt grundvatten. Vad det har för sammansättning. Visar det sig att vi kan få dual use, producera energi och samtidigt få ut råmaterial, vore det fantastiskt”, konstaterar Maria Ask.
Fördelarna är inte bara miljömässiga utan även sociala genom minskat lokalt motstånd, det så kallade Nimby-syndromet, Not In My Backyard, menar hon vidare.
”Man har förmodligen mycket mindre obehag av att bo bredvid ett borrhål än en stor gruva. Att få social acceptans blir mycket lättare.”
Det handlar dock inte om att ersätta traditionell gruvdrift, utan om att komplettera den för att öka det nationella oberoendet och ta ansvar för miljöeffekterna.
”Vi ska inte låta någon annan ta hand om våra behov. Vi som land ska kunna producera det vi behöver och göra det med vettiga arbetsförhållanden och bra miljöregler istället för med dåliga levnadsförhållanden någon annanstans”, menar Maria Ask.