Efter fentanylkrisen – nu hotas Estland av något värre
För bara några år sedan trodde man i Estland att man vunnit kampen mot fentanyl. Men nu ökar överdoserna igen efter att ännu farligare preparat tagit över marknaden.
– Det låg döda människor på gatorna, säger Katri Abel-Ollo, narkotikaforskare vid Estlands nationella institut för hälsoutveckling (TAI).
2017 lyckades den estniska polisen slå ut de kriminella ligor som låg bakom fentanylförsäljning i landet. Bara ett år senare hade antalet dödliga överdoser minskat med omkring 70 procent.
Men 2022 fylldes tomrummet av en ny våg av syntetiska opioider. Denna gång i form av superpotenta nitazener, som beskrivs vara 300 gånger starkare än heroin – och tiotals gånger mer potenta än fentanyl.
– Då hamnade vi plötsligt i en situation som påminde om början av 2000-talet. Det låg döda människor på gatorna, säger narkotikaforskaren Katri Abel-Ollo.
Estlands första opioidkris 2002
Och bara något år efter det tog cyklorfiner över – och blev orsaken till fler dödliga överdoser än nitazener.
Drogmarknaden i Estland förändras snabbt. Beteendemönster hos brukare är inte lika tydliga längre – och ofta vet människor inte ens vad de får i sig.
Estland drabbades av sin första opioidkris redan 2002 då en fentanylkris tog landet med storm. Talibanernas förbud mot opiumodling hade gjort att herointillgången hade minskat drastiskt – och det mycket farligare syntetiska alternativet började säljas istället.
Växande problem i EU
Enligt EU:s narkotikamyndighet (EUDA) blir syntetiska opioider ett allt större problem. Förra året upptäcktes i genomsnitt en ny drog i veckan i EU – flera av dessa var syntetiska opioider.
2022 återinförde det nya talibanstyret i Afghanistan förbudet mot opioumodling. Hittills har lagren av heroin hållit uppe tillgången i Europa, men när de börjar sina befarar experter att de syntetiska alternativen kan få ännu större spridning på kontinenten.
Jaan tog sig ur fentanylmissbruket
Jaan Väärt lyckades bli ren efter att ha missbrukat bland annat fentanyl under Estlands första opioidvåg under det tidiga 2000-talet. Idag arbetar han med att hjälpa personer som kämpar med drogberoende.
Han säger till SVT att man skulle kunna rädda fler liv om naloxon, nässprayen som kan agera motgift vid en opioidöverdos, blev receptfritt i hela EU.
Sedan 2024 är det så i Sverige – men i Estland krävs fortfarande recept från läkare.
– Förr räckte det ofta med en dos för att rädda ett liv. Men idag, när de syntetiska drogerna blivit starkare, kan det krävas flera stycken, säger Jaan Väärt.
Se klippet: SVT på plats i Estland där överdoserna ökat explosionsartat.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.