Var det här Nyhagens slutgiltiga bevis?
Det har inte blivit så många starter för Mari Nyhagen, under våren valde William Strömberg att spela Svea Rehnberg längst fram. Där blandade och gavs det rätt rejält. Kravställan på henne var delvis orimlig med tanke på föregångarna på positionen, men två mål på nio starter är inte godkänt.
Nu har Mari Nyhagen fått chansen i två raka matcher, totalt har det blivit fyra matcher från start och nu är norskan uppe på fem mål. Det borde sannerligen räcka som slutgiltigt bevis på att hon faktiskt är ett bättre val offensivt. 22-åringen är i grunden inte ens utpräglad på positionen. Men hon har gjort det bra, varit på rätt plats och tagit steg för steg att göra den till sin. Hon är faktiskt det givna förstavalet framöver. Punkt.
Är det inte dags att slänga på namnet nu?
Inés Lorenius chockade nog de flesta när hon fick chansen mot Norrköping i omstarten av damallsvenskan.
Men supertalangen tackade för förtroendet och nätade direkt. Mot Växjö fick hon kliva ut från start igen och gjorde det bra. Visst, ett par passningar satt inte och stundtals tog hon kanske lite för mycket tid på sig. Men det är imponerande både av henne och av Hammarby att lyckas få fram den här typen av talanger gång på gång. Lorenius har inte ens namnet på sin tröja. Det är verkligen dags för det nu. Förutom beslutfattandet stundtals så är det en kreativ spelare som vid flera tillfällen kombinerade fint med den andra supertalangen Fanny Peterson, som för övrigt återigen stod för en sannslös bra insats.
Och för guds skull ge 18-åringen ett a-lagskontrakt, det faktum att hon fortsatt sitter på ungdomskontrakt vittnar väl också om att det gått ganska snabbt på slutet för henne.
Frejdigt Bajen eller uselt Växjö?
En kombination.
Under de första 20 minuterna av en här matchen kändes det som att Växjö helt glömt bort hur man spelar fotboll. Det var hål i ett annat (ungt förvisso) men ganska imponerande försvar och laget var generellt desorienterat. De hade inte stängt av semester-mode på varken kropp eller knopp och då straffar det sig STENHÅRT mot Hammarby.
För ger man Hammarby ett finger så tar de hela handen. Det var faktiskt en form av maktdemonstration under den första halvleken, där de sylvasst högg på Växjös misstag samtidigt som de vackert spelade sig fram till lägen på olika sätt. Kortpassningsspelet satt, lika så de lite längre bollarna. Mittfältet hittade varandra sömlöst och den stabila backlinjen behövde knappt för ta sig. Frågan är om Alice Carlsson ens hann bli svettig?
Hammarby har rivstartart hösten 2026 inte bara sett till antalet mål (nio på två matcher), utan även hur de faktiskt spelar.
Växjö däremot har ett och annat att fundera på.
Vad ska de göra med Curmark?
Det var trots allt mer eller mindre en bomb när Hammarby presenterade Häckens tidigare lagkapten Filippa Curmark. De rev upp känslor bland supportrar på ett uppfriskande sätt, ett sätt som damfotbollen behöver.
Nu fick hon göra debuten. Vad hon hann göra? Få rätt mycket applåder för att kliva in på Kanalplan och känna på saker och ting. Visst syntes det att matchovanan satt i fötterna, men samtidigt krävs det lite tid att lära sig ett nytt lag, nya spelare och kunna leverera vad medspelarna önskar från sin position.
Ska bli spännande att se hur Hammarby väljer att mönstra mittfältet framöver, Vilma Kovisto gjorde det bra tillsammans med Peterson och Elin Sörum. Men Filippa Curmark är alldeles för bra för att sitta på en bänk i Hammarby. Lyxproblem för Strömbergs stab.