Vaccinet kommer att erbjudas i två doser, den första vid 18 månaders ålder via barnavårdscentralerna och den andra då barnet är 7–8 år via skolans elevhälsa.
– Alla barn ska få det här skyddet. Det känns angeläget, för det är en rätt utdragen, plågsam sjukdom. Och för föräldrarna innebär det mycket vabb, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Vattkoppor medför också risk för infektion i blåsorna som bildas på huden, vilket kan kräva antibiotikabehandling.
– Kan vi undvika det, ja då kan vi också minska antibiotikaresistensen. Så det här är positivt på många sätt, säger Jakob Forssmed.
Ikappvaccinering erbjuds
Barn som är äldre än 18 månader när vaccinationsprogrammet påbörjas omfattas inte av programmet. För att de inte ska smittas i högre ålder finansierar regeringen en tillfällig insats för att erbjuda vaccination till barn i åldern 5–17 år, som ännu inte är immuna mot sjukdomen.
Kostnaden för staten för gratis vattkoppsvaccination till barn blir 43 miljoner kronor per år från 2027. För ikappvaccinationen rör det sig om 49 miljoner under 2027 och 51 miljoner årligen under 2028–2032.
Vill utrota sjukdomen
Forssmed framhåller att det är en prioriterad fråga, inte minst för att utrota sjukdomen vattkoppor.
– Vi har tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som löper över tre år. Efter det har vi nog kommit en god bit på väg när det gäller att utrota sjukdomen. Men planen är att ikappvaccinationen ska erbjudas ett antal år efter det. Vaccin inom vaccinationsprogrammet kommer att erbjudas varje år permanent, säger han.
Regeringen fattade beslutet om den nödvändiga ändringen i smittskyddsförordningen under torsdagen.
Fakta: Vattkoppor är mycket smittsamt
Vattkoppor är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som ibland kan orsaka allvarlig sjukdom. Vanligast är att få vattkoppor i förskoleåldern.
Sjukdomen börjar med feber och värk i kroppen som håller i sig några dygn. Det följs av kliande blåsor på kroppen – oftast först på bålen, senare i ansiktet, hårbotten och munhåla.
Virus efter vattkoppor finns kvar i kroppens nervceller efter sjukdomen (oavsett om personen haft sjukdomen med eller utan symtom) och kan återaktiveras senare i livet och ge bland annat bältros.
Källa: Folkhälsomyndigheten