Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina år 2022 har västvärlden belagt landet med omfattande sanktioner. Överlag har det haft god effekt. Under de senaste månaderna har rapporter ökat om omfattande brist på varor, inte minst timslånga köer för att kunna köpa bensin.
Naturligtvis gör Putinregimen vad den kan för att kringgå sanktionerna. Det är där den så kallade skuggflottan kommer in i bilden. Ryskflaggade handelsfartyg stoppas från att förtöja i europeiska hamnar, och får inte transportera sanktionerade varor. För att komma runt dessa begränsningar har ryska fartyg seglat under falsk flagg.
Att gå under falsk flagg är dock ett brott inom internationell sjörätt. Därtill tenderar skuggflottans fartyg att bryta mot andra delar av sjörätten, såsom att ha korrekt försäkring eller miljöskydd. Flera av Östersjöstaterna, med Sverige i spetsen, har därför under det senaste året börjat slå till mot misstänkta fartyg. Bara i år har svenska myndigheter bordat fem fartyg, varav tre har direkt koppling till skuggflottan.
Nu är det tydligt att det har haft effekt. Antalet skepp med falsk eller oklar flagg på Östersjön har minskat (SvD 24/7). Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, förklarar att det innebär stora kostnader för rederierna när fartyg bordas och tvingas ligga i hamn i flera månader medan utredningen pågår. ”Då slår man dem där det gör ont, nämligen i plånboken”, säger han.
Hur viktiga de svenska insatserna har varit, illustrerades när Natochefen Mark Rutte besökte Sverige inför alliansmötet i Helsingborg. Där bjöds han in på ett av Kustbevakningens fartyg (Expressen 20/5) som deltog i en övning tillsammans med Nationella insatsstyrkan och Försvarsmakten i att borda utländska fartyg.
Det har lett till att skuggflottan har börjat undvika svenskt territorialvatten för att i stället nyttja tyska och danska farleder. Medan Tyskland tillsammans med Sverige har legat på med insatser, har Danmark fått kritik för att inte vara tillräckligt hårda mot skuggflottan (TV4 26/4). Framför allt är den danska regeringen rädd för motaktioner mot rederiet Maersk, som är en av landets största arbetsgivare.
Skuggflottan har också i högre grad börjat använda rysk flagg och beväpna sina besättningar. Med rätt flagg är de naturligtvis åter drabbade av sanktioner, och många av fartygen bryter som sagt ändå mot exempelvis miljöregler. Planen tycks dock vara att den ryska flaggan och beväpningen ska skrämma Sverige och resterande Östersjöstater från att våga ingripa.
Självklart kan vi inte låta oss skrämmas, särskilt då ryska hot om eskalering alltid visar sig vara tomma. Sverige bör inom vårt eget territorialvatten och tillsammans med våra grannländer fortsätta slå mot skuggflottan med full kraft.