I regn, vind och mörker skedde en båtolycka i Hakefjorden, sydost om Tjörn, på tisdagskvällen.
Larmet inkom klockan 22.03 och snart hittades vrakrester från en fritidsbåt. En man i 40-årsåldern och ett barn räddades ur vattnet men en kvinna hittades senare död. Sökinsatsen fortsatte efter det barn som fortfarande saknas.
Statens haverikommission är på väg mot platsen för att undersöka det 90 meter långa handelsfartyg som var med i olyckan. Syftet är att utreda hur olyckan kunde inträffa och hur liknande incidenter kan motverkas i framtiden.
Ombord på fartyget fanns en svensk lots, alltså en person som är anställd av Sjöfartsverket för att guida genom den trånga farleden. Till Göteborgsposten säger Ulf Eriksson, tillförordnad lotsområdeschef för Marstrand och Lysekil, att lotsen inte märkte olyckan och fick höra om den först efter att han hade lämnat fartyget.
– Han är fundersam. Han har gått igenom händelsen i huvudet hundra gånger. Han är tagen av situationen och att man inte har märkt något, säger Eriksson till GP.
Den svaga sikten har pekats ut som en anledning till olyckan. I regn och mörker är små båtar svåra att upptäcka.
Men riktigt så enkel kan inte förklaringen vara, påstår Mats Gruvefeldt, som är enhetschef för nautiska studier vid Chalmers Sjöfartsskola.
I kraftigt regn ska fartyg både använda ljud (så kallad mistsignalering) och ljus, alltså lanternor. Därtill har de god möjlighet att upptäcka även små båtar på radarn.
– Det vilar ett lika stort ansvar på att hitta båtar som att synas själv. Ansvaret vilar på båda enheterna. Man ska hålla utkik med alla till buds stående medel, men också vara synlig i mörker, säger Gruvefeldt.
Kan ett fartyg se en mindre båt på radar?
– Ja. Om ett kraftigt regn öser ner kan radarns kapacitet bli nedsatt. Det blir ett så kallat regneko, som ett stort område på radarn. Men då ska fartygsbefälet anpassa radarn efter det, alltså göra en videoförstärkning, så att båtar framträder.
En dimmig vårdag 2014 krockade en Finlandsfärja med en taxibåt utanför Stockholm. I Statens haverikommissions rapport uppges att ingen av båtarna använde ljud- eller ljussignal.
Gjorde handelsfartyget det utanför Tjörn?
Det är i nuläget ett mysterium, enligt Mats Gruvefeldt. Men svaret är centralt för att förstå orsaken till olyckan.
– Jag är mycket nyfiken på lanternfrågan. Stora fartyg ska inte vara dåliga på lanternföring, säger han.
Brukar de vara det?
– Absolut inte. Jag har aldrig varit med om det. Men frågan gör mig nyfiken.
Lika intressant är vilka väderförhållanden som rådde på platsen precis före olyckan. Om det hade regnat en längre tid borde fartygets befäl ha kunnat kompensera för det, men om det föll kraftigt och plötsligt kan det ha varit svårt att hinna anpassa radarn och avge lämpliga ljud- och ljussignaler.
Svar på frågorna finns, men vanliga vädertjänster är inte tillräckligt detaljerade. I stället kommer informationen med all sannolikhet att överlämnas till Statens haverikommission.
När den informationen läggs till vittnesmålen från överlevande och fartygsbesättningen kommer bilden att klarna, menar Mats Gruvefeldt.
– Det finns en svart låda ombord som presenterar radarbilden. Där syns regnekot som kan ha kommit in. Det kommer att bli mycket intressant att se, säger han.
Kommer vi få ett tydligt svar på varför olyckan skedde?
– Ja. Det finns dold fakta som kommer att komma fram och förklara massor av saker.