Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har gått hårt åt Socialdemokraterna. På plattformen X skriver hon att ”med Ulf Kristersson som statsminister blir det rabatt på drivmedel”, medan ”med Magdalena Andersson som statsminister blir det rabatt på våldtäkter, förnedringsrån och bedrägerier mot äldre”.
Justitieminister Gunnar Strömmer håller med om budskapet.
– Jag kan bara konstatera att vi har debatterat mängdrabatten under många år i Sverige. När vi tog över kunde vi konstatera att Socialdemokraterna hade haft åtta år på sig att göra något åt mängdrabatten. Det gjorde de inte, säger han.
Socialdemokraterna slår tillbaka och anklagar Moderaterna för fulspel. Enligt S vill partiet visst avskaffa mängdrabatten för allvarliga brott – bara inte genom regeringens förslag.
– Jag är förbluffad och beklämd över att se en annars rimlig person som Gunnar Strömmer göra sig till frontfigur för en sådan ohederlig desinformationskampanj, säger Teresa Carvalho, S rättspolitiska talesperson.
Strömmer: S ger inget förslag
Om två veckor ska riksdagen rösta om förslaget, som är den sista delen av regeringens stora straffreform. I dag innebär reglerna att straffen inte läggs ihop fullt ut när någon döms för flera brott samtidigt. Men Tidöpartierna vill att varje ytterligare brott ska få betydligt större genomslag i det samlade straffet.
Sedan S meddelade att partiet tänker rösta nej har ett storbråk brutit ut om vad nej-rösten egentligen betyder. I debattartiklar och på X har moderata företrädare återkommit till samma anklagelse: S vill låta rabatten finnas kvar för de som döms för flera våldtäkter, förnedringsrån eller bedrägerier mot äldre.
Enligt Strömmer talar S nej-röst för sig själv, eftersom partiet inte har lagt fram något konkret alternativ till regeringens lagförslag.
– Om det är så att man menar att man vill ha ett sådant alternativ, då skulle man naturligtvis ha presenterat det. Det har man inte gjort, säger han.
S: Kommer dröja till 2040
Men Socialdemokraterna menar att deras nej handlar om huruvida regeringens reform faktiskt går att genomföra.
För även om riksdagen röstar ja, så finns det ingen tidpunkt för när reformen träder i kraft. Regeringen har inte angett något datum för när lagen ska börja gälla, utan vill först bygga ut Kriminalvårdens kapacitet.
Kriminalvården har bedömt att reformen, med dagens planerade utbyggnad, tidigast skulle kunna genomföras omkring 2040. Regeringen beräknar samtidigt att reformen, när den är fullt genomförd, skulle öka Kriminalvårdens kostnader med omkring 41 miljarder kronor om året.
Det är två av Socialdemokraternas främsta invändningar: att förslaget saknar både finansiering och en tidsplan. S hänvisar också till Lagrådet, som har kritiserat lagförslaget för att vara alltför omfattande och otillräckligt genomarbetat.
Strömmer ser annan tidsram
Gunnar Strömmer håller däremot inte med om Kriminalvårdens prognos. Enligt honom bygger årtalet 2040 på en långsammare utbyggnad än den som regeringen planerar.
– 2040 tar inte hänsyn till att vi har för avsikt att komma tillbaka med en ännu mer offensiv utbyggnad av Kriminalvården, säger han.
Strömmer räknar med att reformen ska kunna genomföras redan under nästa mandatperiod. Hur det hela ska finansieras vill han däremot inte ge något närmare besked om.
– När vi väl befinner oss där kommer vi naturligtvis att återkomma till exakt hur finansieringen för den fortsatta utbyggnaden ska se ut.
S: Förslaget är ett luftslott
Det beskedet övertygar inte Carvalho. Att reformen kan genomföras redan under nästa mandatperiod tror hon inte på ”för fem öre.”
– Att göra det här till en akut valfråga nu blir lite grann som att gräla om tågtidtabellen 15 år innan järnvägen är byggd, säger hon, och kallar förslaget för ett ”luftslott.”
Carvalho invänder också mot bilden att S inte har något eget alternativ för en ny lag om straffrabatten.
– Vi har ju föreslagit att straffrabatten helt och hållet ska slopas för vålds- och sexualbrott. Och det vet de om, säger Carvalho.
Socialdemokraterna lade 2025 fram en riksdagsmotion där partiet föreslog att mängdrabatten ska avskaffas för brott mot liv, hälsa eller trygghet.
Carvalho ger däremot inget tydligt besked om en S-ledd regering skulle kunna genomföra en reform av mängdrabatten redan under nästa mandatperiod.
– Alla reformer som vi tar ansvar för kommer vi att se till att de också är genomförbara och finansierade. Men viljeriktningen är solklar. Vi har det på papper, säger hon.