Varför tror vissa på rysk desinformation?
Personer som är mer benägna att tro på konspirationsteorier är ofta mer mottagliga för rysk desinformation. Det visar en studie från Försvarshögskolan med deltagare i fyra europeiska länder.
Rysslands användning av desinformation har under de senaste åren blivit en viktig säkerhetspolitisk fråga. Samtidigt vet man fortfarande relativt lite om varför vissa människor väljer att tro på och sprida budskap som gynnar Kreml, den ryska statsledningen.
Konspirationstänkande kan förklara
För att öka kunskapen undersökte forskarna om grundläggande psykologiska behov, som behov av status och tillhörighet, kan bidra till att förklara varför vissa människor blir mottagliga för rysk desinformation. Samtidigt analyserade de andra faktorer som kan ha betydelse.
Resultaten visar att två faktorer återkommer i samtliga fyra länder som undersökts: ett konspirationstänkande och en upplevd koppling till rysk kultur. Dessa hade ett starkare och mer konsekvent samband med stöd för rysk desinformation än psykologiska behov.
Psykologiska behov kan påverka indirekt
Psykologiska behov, som behov av status och tillhörighet, kan påverka indirekt.
– Våra resultat visar att dessa behov främst spelar en indirekt roll genom att bidra till ett konspirationstänkande eller till ökad konsumtion av ryska statsfinansierade medier, vilket i sin tur ökar sannolikheten att acceptera Kremlvänliga narrativ (budskap, reds.anm.). Men vi behöver mer forskning om detta för att kunna ge tydligare svar, säger Charlotte Wagnsson.
Behöver förstå mekanismer som gör människor mottagliga
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att psykologiska behov saknar betydelse. Tvärtom pekar studien på att sambanden är mer komplexa än vad tidigare forskning ofta har utgått från.
– Om vi blir bättre på att förstå de mekanismer som gör människor mottagliga för desinformation blir det också möjligt att utveckla mer effektiva åtgärder för att stärka motståndskraften i demokratiska samhällen, säger Charlotte Wagnsson.
Studien bygger på enkätdata från 6 019 personer i Grekland, Serbien, Sverige och Storbritannien.
Vetenskaplig artikel
Democratic resilience to authoritarian disinformation: Initiating a needs-based approach, Contemporary Security Policy