DN Debatt. ”Barnmorskans utbildning är för kort – vågar du föda barn?”
DN DEBATT.
Det är vi som hjälper dig när ditt barn ska komma till världen, när något går fel eller du inte alls vill ha barn. Vi var där när du föddes. Så vad krävs för att barnmorskor ska bli lyssnade på när vi säger att vår utbildning är för kort och att våra studenter ringer i alla larmklockor? Läget är akut, politikerna måste kliva fram och ta ansvar, skriver 17 experter.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Trots den höga attraktionskraft som barnmorskeyrket uppvisar står den svenska barnmorskeutbildningen inför en eskalerande kris där studenter har svårigheter att uppnå kursmålen. Nu krävs ett regeringsuppdrag där utbildningen får den utredning som vi inom professionen har efterfrågat i många år.
Sämre förkunskaper gör det delvis svårare att uppnå kursmålen, men skälen är komplexa och det finns lokala variationer i landet. Det sjunkande barnafödandet ställer läroverken inför en särskild utmaning. En barnmorskestudent ska biträda vid cirka 50 födslar under sin studietid. Men de minskade födelsetalen innebär allt större svårigheter för studenterna att uppnå det antal förlossningar som krävs.
Samtidigt leder det till orimliga arbetsvillkor som sätter normala arbetstidsregler ur spel. Vi ser ett antal barnmorskestudenter som varje år blir sjukskrivna direkt eller ett tag efter examen – eller som återgår till sina arbeten som sjuksköterskor för att sedan kanske börja arbeta som barnmorskor. Studenter vittnar i kurs- och programutvärderingar om ett alltför högt tempo och ett tydligt behov av fördjupning. Situationen är ohållbar.
Allt mer innehåll har pressats in i den tre terminer korta studietiden som följer efter en treårig sjuksköterskeutbildning. Det är helt avgörande att förstå att barnmorskeutbildningen leder till ett yrke som inte kan likställas med sjuksköterskans profession. Sverige har, med sina tre terminer, den kortaste vägen till ett legitimationsyrke i en nationell jämförelse. Det harmonierar inte med den svenska barnmorskans breda ansvarsområden inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa.
Vi har länge utmärkt oss som ett land där barnmorskor har en mycket bred och specialiserad kompetens. Vi är stolta över uppdraget, som innebär att kvinnor och ungdomar i Sverige har tillgång till en barnmorska i ett livscykelperspektiv från tidiga tonåren till klimakteriet; ett upplägg som andra länder gärna inspireras av. Barnmorskor som är utbildade här har en unik möjlighet att bedriva folkhälsoarbete. Vår kompetens är användbar i många sammanhang, senast kring livsviktiga vacciner under graviditet, till exempel mot kikhosta och RS-virus hos det nyfödda barnet. Här har barnmorskor visat sig spela en avgörande roll i att öka följsamheten till vaccination.
Så vad krävs för att svenska politiker ska lyssna på oss barnmorskor som besitter kompetensen att avgöra vad som behövs i en barnmorskeutbildning?
Den nuvarande modellen låser i praktiken in kompetens och kapacitet. Barnmorskor ska först lägga tre års studietid på ett annat yrke, sjuksköterskans, för att sen under press försöka få in all nödvändig kunskap för barnmorskeyrket.
Svenska barnmorskeförbundet har i många år tydligt förordat att barnmorskeprogrammet bör omvandlas till en sammanhållen femårig utbildning (direktutbildning) som leder till en masterexamen. Denna linje stöds fullt ut av det Nordiska barnmorskeförbundet (NJF).
En femårig sammanhållen utbildning skulle äntligen ge utrymme för den fördjupning inom barnmorskans kärnkompetens som yrket kräver, där vi förväntas vara självständiga experter och fatta avancerade kliniska beslut. En förändrad och längre utbildning skulle ge möjligheter att integrera studenten mer i arbetslivet mot slutet av studietiden, fortfarande med lärosätet som stöd. Det ser vi som en positiv utveckling för arbetsgivare, handledare och professionen. Fördjupade samarbeten mellan lärosätena och olika utbildningar skulle kunna ge synergieffekter.
För den avancerade nivån krävs en utbildning som rymmer alla perspektiv. Barnmorskor arbetar i ett yrke där ett holistiskt arbetssätt är helt nödvändigt. Det kräver att utbildningen är på en nivå som kan tillgodose fördjupningen i både praktiska moment och teoretiska delar, och samtidigt ger en tydlig akademisk utveckling – något vi menar brister i dag.
I väntan på en mer ändamålsenlig direktutbildning är läget så akut att den nuvarande undervisningen måste förlängas med en termin för att möta behoven och utmaningarna, både teoretiskt och praktiskt. Barnmorskestudenterna ska hinna inhämta, träna på och fördjupa sina kliniska kunskaper om preventivmedelsrådgivning, abortverksamhet, amning, gynekologi och eftervård. Målet med en förändring på kort och lång sikt är ytterst att stärka kvinnors reproduktiva, perinatala och sexuella hälsa, avlasta kliniska handledare och skapa en mer hållbar utbildningskedja. För det krävs mer tid.
Svenska barnmorskeförbundets utbildningsråd har under mer än ett decennium påtalat att barnmorskeutbildningen är alltför kort och komprimerad. Nu förvärras situationen och trots upprepade kontakter med utbildningsdepartementet uteblir nödvändiga åtgärder. Det är oacceptabelt.
Vi som företräder professionen vet vilka förutsättningar som krävs för att barnmorskestudenter ska inhämta tillräckliga kunskaper och hantera det breda kunskapsområdet som reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa innefattar. Barnmorskeutbildningen är en av Sveriges äldsta – och har tillsammans med läkaryrket haft en avgörande betydelse för utvecklingen av kvinnors, barns och familjers hälsa – inte minst genom minskad mödradödlighet och sjuklighet.
Samhällsförändringar innebär att villkoren för barnmorskeprofessionen förändras, men lärosätena kan inte utveckla professionen i önskad riktning om inte utbildningen förlängs. Nu är läget akut. Tillsätt omedelbart en statlig utredning med fokus på den svenska barnmorskeutbildningen.