”Så ska Syrien lätta på Irans strypgrepp om världsekonomin”
När oljemarknaderna skakar ser ett nyvaket Syrien sin chans att bli mellanösterns nya oljehub. Ett sätt att resa sig ur krigets ruiner, göra landet till en relevant partner och bidra till att minska Hormuz-sundets betydelse.
David Boati
När Syriens president Al-Sharaa skakade hand med Trump i Vita huset i början av juli var stämningen god. Trump lovade att ta bort Syrien från listan över ”stater som stödjer terrorism”. Sedan tidigare har väst lättat på sanktionerna mot landet efter diktatorn Bashar Al-Assads fall. Det här öppnar för att göra affärer.
Någon vecka senare, i mitten av juli, skriver Irak och Syrien under ett avtal i Washington under översyn av USAs energiminister. Med stöd av amerikanska bolag ska de återuppbygga den förstörda oljeledningen mellan de irakiska oljefälten i Kirkuk och Syriens Medelhavshamn i Baniyas. Här ska Irakisk olja kunna flöda oavsett hur läget är i Hormuzsundet.
De oljeproducerande länderna vill kringgå Hormuz
Dessutom finns tankar, men här finns inga konkreta datum, på en ny oljeledning som ska gå hela vägen från Qatar via Saudi, genom Syrien och upp till Turkiet. Uppenbarligen vill de oljeproducerande länder göra sig mindre sårbara för störningar i Hormuz-sundet och Bab-el-Mandeb-sundet i Röda havet, där den Iranstödda Huthimilisen i Jemen orsakat störningar.
Och uppenbarligen vill Syrien in i värmen efter många år av förtryck och krig. Här möts flera parallella verkligheter. De flesta människor jag möter beskriver att det har blivit bättre sedan den brutala Al-Assad-regimen föll, särskilt för den sunnimuslimska majoritetsbefolkningen. Här finns en framtidstro, ett hopp om att bygga ett nytt fredligt och välmående Syrien.
Enorma utmaningar
Samtidigt är utmaningarna enorma. Hela städer och stadsdelar är bombade till smulor. En tredjedel av landets bostäder uppskattas var skadade eller helt förstörda. Infrastrukturen är eftersatt, möjligheterna för unga människor att bygga sig en framtid små. Regimen har inte kontroll över hela landet, på flera håll finns militanta miliser. Efter många års förtryck finns en hämndlystnad och minoritetsgrupperna, som alawiter och kristna, har utsatts för våld och många är rädda.
Slutligen: Att bygga eller reparera oljeledningar tar tid. Så även om de mest positiva förhoppningarna slår in, att landet blir stabilt, fredligt och reser sig ur ruinerna, så är inte Syrien någon quick fix på problemen i Hormuz-sundet.
Det här är en analys
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.