Här hittar skogsbrandhunden glöden som ögat missar
Målet: En hund i varje län • ”Vi kan hindra spridningen”
・Uppdaterad:
Med en torr och varm sommar ökar risken för bränder i skog och mark. I snitt har över 4 000 inträffat per år under 20-talet och för att försöka minska spridningen tar man nu hjälp av specialtränade hundar. Nyheterna har träffat några av landets första skogsbrandhundar i Götene i Västergötland.
– De är mycket effektivare än oss att använda sin nos och lokalisera området, säger instruktören Matilda Olsson.
Flatcoated retrivern Segra nosar runt i övningsområdet utanför Götene, som består av en sedan tidigare brandhärjad dunge. Segra är utbildad skogsbrandhund och kan dofta sig till en glöd som blotta ögat inte kan se. Tillsammans med sin kollega Malin Kyllesjö har Olsson gömt en behållare som utvecklar brandgas i en grop i närheten. Segra hittar den på sekunder efter att kommandot "sök" uttalats.
Idén föddes efter extremåret 2018
Konceptet togs fram efter extremåret 2018, då över 8 000 bränder bröt ut i skog och mark. Det var omkring 3 000 fler än både året före och efter, enligt statistik från MCF, Myndigheten för civilt försvar. Malin Kyllesjö, som arbetat med hundar i många år, började då ta fram en utbildning. Sedan dess har hon certifierat sju skogsbrandhundar och fem hundförare, däribland Matilda Olsson i Götene.
– En skogsbrandhund kan göra stor skillnad i eftersläckningsarbetet, berättar Malin Kyllesjö.
Fler hundar är under utbildning och målet är att det ska finnas ett ekipage i varje län, och även utanför Sveriges gränser.
– Ja, vi är redan på gång och har kontakt med Danmark och Nederländerna. Sen har vi haft telefonsamtal från Australien och Kanada. Ja, fler länder än så, säger Malin Kyllesjö.
– Det känns jättegott. Största vinningen är att det inte brinner så mycket skog som det har gjort. Vi kan hindra spridningen, fortsätter hon.
Risker även för hundarna
Uppdraget är att hjälpa räddningstjänst, skogsägare och försäkringsbolag i eftersläckningsarbete, något de gjort vid upprepade tillfällen de senaste åren. Men arbetet innebär också risker för hundarna.
– Jo, det är en skaderisk. Dels är det giftiga gaser i röken och sedan är det risk att de bränner sig, vrickar eller snubblar. Men vi får hela tiden försöka säkra upp så mycket vi kan, berättar Matilda Olsson.
– Risken är också liten i förhållande till vikten av arbetet, avslutar hon.