I samband med de pågående jättebränderna kunde meteorologerna i förra veckan konstatera att fenomenet nått Frankrike. Det kallas pyrocumulonimbus, fritt översatt eldåskmoln – alltså ett åskoväder som skapas av en skogsbrand.
Det krävs väldigt speciella omständigheter, vilket gör att pyrocb är ovanliga i Europa. Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, säger att man i en kartläggning åren 2013–23 hittade runt 760 fall av eldåskmolnen globalt.
– De allra flesta i Kanada, USA, långt borta i östra Ryssland och Mongoliet, och i Australien. Det är de tre huvudområdena kan man säga.
– Sedan var det ungefär en procent, eller närmare bestämt åtta fall, i Europa.
Samtliga var långt ner i söder.
– I Spanien, Portugal och Grekland.
Extrema vindar
Cumulonimbus är facktermen för åskmoln, medan förledet ”pyro-” alltså innebär att det skapats av en brand.
Anledningen till att de är fruktade är de enorma krafter som släpps lösa. Eldens värme jagar ångan från bränd växtlighet högt upp i atmosfären. När den där kyls ned bildas åskmoln och extrema vindar. Gnistor och glöd kan därmed spridas långa sträckor – och blixtar kan starta nya bränder på oväntade ställen.
Kjellström betonar vindarnas roll.
– I USA kan de ge upphov till tromber och till och med tornador när de är riktigt, riktigt kraftiga.
Och i Australien såg man i samband med de katastrofala bränderna sommaren 2019–20 tecken på att de klimatförändringar människan orsakar förvärrar problemet.
Osäkert i Europa
Kjellström berättar om en studie omfattande sydöstra Australien, som jämförde hur gynnsamt vädret och klimatet var för bildandet av pyrocumulonimbus under två 20-årsperioder, i slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet.
– Där såg man då att det hade blivit ungefär dubbelt så många dagar med gynnsamma förhållanden.
– Och framtida klimatsimuleringar pekade på en ökning med ytterligare flera dagar både under våren och sommaren där nere.
Om detta innebär att eldåskmoln kommer att kunna uppstå allt oftare och längre norrut även i Europa är osäkert.
– Varmare och torrare, så långt är förutsättningarna där, säger Erik Kjellström.
Men det krävs också ”rätt” förhållanden i atmosfären, vilket gör att det återstår en del frågetecken för vår del av världen.
– I och med att fenomenet inte är så vanligt här i Europa så är det inte så välstuderat heller.