För knappt tre veckor sedan sprang Nora Lindahl 100 meter på 11,15 sekunder. Det är en hundradel snabbare än Linda Haglunds svenska rekord.
Eftersom Lindahl bytte bort Sverige mot Finland i vintras har Haglund fortfarande rekordet.
Hennes nationsbyte har varit en stor snackis och i sitt sommarprat hos finska Yle är Lindahl kritisk mot SOK och det svenska friidrottsförbundet.
– Jag är en av Europas mest lovande juniorsprintrar. Jag har varit med på OS i Paris. Jag har tagit medaljer från alla mina europeiska juniormästerskap. Men när jag ber den svenska olympiska kommittén att ta med mig i deras satsning säger de nej, säger Lindahl.
Sportbladet hörde av sig till SOK:s sportdirektör Fredrik Joulamo som inte delar Lindahls uppfattning.
– Vi tog ut Nora till olympisk offensiv som är en inkörsport till vårt topputvecklingsprogram, topp och talang. Nora var med där precis som en utvald skara talangfulla friidrottare. Sedan tog vi också ut Nora till framtidskriteriet, vilket visar att vi bedömde att hon har en väldigt hög kapacitet. Så jag har lite... jag tycker att vi har visat ganska tydligt att hon har potential, säger Joulamo.
”Är en bild vi inte delar”
I sommarpratet berättar Lindahl en historia om när hon bodde i Luxemburg 2025. Efter en regeländring i januari säger 21-åringen att hon inte längre fick tillgång till en inomhusarena och var helt utan någonstans att träna.
– Så jag vänder mig till Sverige. Det landet jag representerar, landet jag springer för. Jag förklarar situationen i detalj och ber om akut hjälp. Jag ber om att tillfälligt få bo på någon av deras anläggningar. Jag frågar om det finns någon lösning. Svaret jag får är att vi hör av oss i höst, alltså om tio månader. Ingen lösning, ingen plan, ingen hjälp, säger Lindahl enligt SVT.
Även David Fridell, friidrottsförbundets generalsekreterare, slår tillbaka mot kritiken. Han var inte anställd av förbundet under den här tiden men har fått bilden förklarad för sig av andra.
– Först och främst så om Nora upplever att det är så det var så är det något som skaver oavsett. Grundfrågan som vi upplever att vi fick från Nora handlade om hur vi ekonomiskt skulle kunna hjälpa henne att hitta en satsning i Sverige eller att fortsätta i Luxemburg. Förbundets ekonomiska förutsättningar är begränsade också, säger Fridell.
Han berättar att förbundets förslag var att Lindahl skulle använda delar av mästerskapsstödet som hon fick till att täcka de extra kostnaderna som uppstod.
– Sedan upplever hon att vi sköt det där problemet framför oss. Det är en bild vi inte delar. Men någonting i kommunikationen har brustit där i så fall, säger Fridell.
Ville ha kvar Lindahl
För förbundet kom Lindahls beslut att byta nation som en överraskning.
– Vi blev ganska tagna på sängen. Vi hade gärna sett att någon annan typ av dialog hade förts. Men det är klart att Nora kanske kände sig klar med sin process i vad hon ville göra, men vi hade gärna varit mer delaktiga i det läget och lyssna in vad hennes tankar var. Det var synd att det blev som det blev, säger Fridell.
Vad kände ni när Lindahl var snabbare än det svenska rekordet?
– Det är ingen hemlighet vare sig från mig eller Kajsa Bergqvist (förbundskapten) att vi gärna hade haft Nora Lindahl i ett svenskt landslag. Det är fantastiskt det hon gör. Med de bestämmelser som finns kan det inte bli ett svenskt rekord, men det förtar inte prestationen och det hon har gjort. Det är bara att applådera och jag hoppas verkligen att det kommer ännu snabbare tider.
Snart kanske hon slår det finska rekordet också.
– Ja. Och då blir det nordiskt rekord och då ska hon kunna få känna en stolthet över det, avslutar Fridell.