Ironiskt att Utvandrarna finns i SD:s kulturkanon
Nu har filmerna restaurerats
KRÖNIKA. En knapp miljon svenskar flydde från misären i Sverige till USA från 1850 och framåt.
Jan Troells filmer ”Utvandrarna” och ”Nybyggarna” har format vår bild av den tiden.
Nu är de högaktuella igen – av flera anledningar.
”Jag tyar inte mer.”
Jag hade badat i mynt om jag fått en peng varje gång någon ryggradsreagerat med Liv Ullmanns ”Utvandrarna”-replik när det kommit upp att jag är från Småland.
Det är en av de mest citerade i svensk filmhistoria, men förlagans författare Vilhelm Moberg var först bestämd med att Ullmann, Max von Sydow och de andra skulle prata rikssvenska. Regissören Jan Troell lyckades tack och lov övertyga honom om småländskan.
Hans filmatisering blev (inte bara därför) också en av de bästa filmerna som gjorts.
”Utvandrarna” och uppföljaren ”Nybyggarna” sågs av hundratusentals svenskar på bio, och den förstnämnda nominerades till Oscars för bästa utländska film, bästa film, bästa regi, bästa skådespelerska och bästa manus. Vann Golden Globes och Guldbaggar.
Nyrestaurerat 4K-toppskick
Just nu pågår utställningen ”Jag är en kamera – Jan Troell och fotografiet” på Trelleborgs museum, där bland annat tidigare opublicerade fotografier från inspelningarna visas, och i helgen startar filmfestivalen Il Cinema Ritrovato i Bologna, där filmerna visas i det nyrestaurerade 4K-toppskick som togs fram av Filminstitutet tidigare i år. I höst har Turteaterns fem timmar långa föreställning ”Utvandrarna 1.0” nypremiär.
Både romanen och filmerna är sorgligt högaktuella av fler anledningar än så, och att förlagan i höstas hamnade i en svensk kulturkanon initierad av SD är, som ofta nämnts och som förtjänar att nämnas igen, djupt ironiskt.
Skildringarna av Kristinas, Karl Oskars och deras barns hårda liv berättar både om svensk historia och om ut- och invandring i vår tid.
De har format hela vår bild av perioden från runt 1850 och framåt när en knapp miljon av den svenska befolkningen på grund av fattigdom, svält, svårigheter att utöva sin religion eller annat sparade pengar till biljetterna, packade så mycket de kunde och gav sig av på en lång och svår resa till USA.
Där sökte de sig till andra svenskar, planterade svenska träd, hade svårt med språket och en ny kultur. Kämpade, och hade det kanske inte så lätt som de trott. Längtade hem.
Inpräntade under huden
När man sett filmerna är von Sydows, Ullmanns, Monica Zetterlunds och Eddie Axbergs ansikten inpräntade under huden, och umbärandena, sorgerna och kärlekarna hos dem de spelar inflyttade i hjärtat. Det är knappt man tyar.
Se eller se om dem i dag!
Har man inte turen att bo nära en biograf som bokat visningar av de tillfixade versionerna i sommar finns filmerna att hyra på de flesta streamingtjänster.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.