När Mychajlo Fedorov häromveckan tvingades bort som försvarsminister utbröt de kanske största gatuprotesterna i Ukraina sedan krigsutbrottet. Den unge Fedorov har fått mycket av äran för landets krigsframgångar på senare tid, och många kunde inte förstå varför han skulle bytas ut efter så kort tid.
Han hade fått posten i januari, efter Denys Sjmyhal som också bara fick vara försvarsminister i ett halvår.
Enligt Ryhor Nizhnikau, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet (FIIA) i Helsingfors, blir presidenten Volodymyr Zelenskyj nervös så fort någon annan blir väldigt populär – oavsett hur lojal vederbörande är.
– Zelenskyj blir så att säga politiskt svartsjuk, säger Nizhnikau.
– Då vill han eliminera varje potentiell utmanare, och jag understryker potentiell, för Fedorov har varit en solid Zelenskyj-lojalist.
”Då släppte han det”
TT: Så dessa ommöbleringar kommer sannolikt att fortsätta, oavsett hur bra någon är på sitt jobb?
– Ja, vi kan definitivt säga att det är det mest troliga.
Men Nizhnikau ser en farlig trend, om presidenten för varje gång bryr sig allt mindre om reaktionerna.
– Kom ihåg att förra året, i Nabu-härvan, när allmänheten protesterade så släppte han det och gick vidare.
Forskaren syftar på presidentstyrets försök sommaren 2025 att begränsa antikorruptionsorganen Nabus och Sapos oberoende. Efter starka protester backade Zelenskyj.
– Nu står han på sig, säger Nizhnikau.
Fedorov har därmed inte fått tillbaka försvarsministerposten – trots att folkets demonstrationer verkar större denna gång.
Ny krigföring
Visserligen reagerade presidenten genom att efter några dagar sparka även överbefälhavare Oleksandr Syrskyj, vars rivalitet med Fedorov utlöste den senaste maktstriden.
Den äldre Syrskyj ersattes av 43-årige Mychajlo Drapatyj, som enligt analytiker är mer i linje med den nya, mindre hierarkiska krigföring Fedorov stått för – hypermoderna drönarförband som har stor frihet att fatta egna beslut ute i fält.
Även Fedorov kan i viss mån bli kvar, i någon form av relativt högt uppsatt roll i kampen mot Rysslands anfallskrig. Men gatans krav har varit full upprättelse. ”Återinsätt” har varit ett vanligt slagord, alltså att Fedorov ska få sin ministerpost tillbaka.
– Kanske för första gången i sin politiska karriär struntar Zelenskyj i det viktigaste kravet allmänheten, samhället, ställer på hans styre.
– Om krisen slutar så, då är det ett dåligt, dåligt tecken.
”Tänker i valtermer”
Nizhnikau bedömer alltså att Zelenskyj ser alla andra makthavare som utmanare i nästa val, trots att något sådant knappt finns på kartan. Så länge Ukraina är i krig tillåter grundlagen inte att val hålls.
– Det borde ju inte vara så, men han tänker i valtermer i ett land där det kanske inte blir val på tio år.
Turbulensen följs noga av omvärlden, eftersom mycket av krigsutvecklingen avgörs av vem som bestämmer vad i Ukrainas försvar. Men de internationella reaktionerna är lågmälda. Ryhor Nizhnikau beskriver det som att EU investerat så mycket i Zelenskyj som krigsledare att europeiska stormakter i det här fallet mest tittar på och hoppas på det bästa. Ryssland myser – men har redan tidigare satsat allt man förmår i försök att destabilisera Ukraina.
– Zelenskyj kommer inte att förändra sig. Ryssland fortsätter som tidigare. Europa fortsätter också på sitt spår, säger Nizhnikau.
– Det som återstår är det ukrainska folket.
– Det ukrainska folket avgör hur detta krig slutar. Eller hur detta krig fortsätter.