Skogsbränderna i Kanada förgiftar vår luft, gnällde den amerikanska presidenten Donald Trump och införde 50-procentiga strafftullar mot grannlandet i norr. Senare uppgav Vita huset istället att tullarna är ett ”svar på Kanadas motåtgärder mot de nödtullar som Trump införde i april 2025”.
Men det säger ändå något om Trumps självbild: när katastrofer drabbar andra länder är det ändå USA det är synd om. Särskilt ironiskt blir det när samma man som härom året vann ett presidentval under parollen ”Drill, baby, drill!”, plötsligt oroar sig över att föroreningar i atmosfären får konsekvenser över landgränserna.
Förutom tullarna mot Kanada införde USA nya tullar på mellan 10 och 12,5 procent mot mer eller mindre hela omvärlden i fredags. Detta sedan de tillfälliga tullar som infördes i februari, efter att Högsta domstolen stoppat Trumps ursprungliga tullpaket från april 2025, löpt ut.
Högsta domstolen bedömde att det ”ovanliga och extraordinära” hot som krävs för att presidenten ska kunna runda kongressen och införa tullar på egen hand inte fanns. Så Trump får lösa det på annat sätt. De nya tullarna hämtar stöd från en paragraf i handelslagen från 1974 som tillåter presidenten att införa sanktioner mot länder som använder ”orättfärdiga” handelsmetoder. USA:s handelspartners har en för slapp inställning till varor som producerats genom ”tvångsarbete”, menar USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer.
Strunt.
”Om man jämför våra arbetslagar med dem i USA, så har vi betald semester och väldigt bra arbetsvillkor för anställda, så det är inte riktigt så välgrundat”, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
Men för Europa gäller det att försöka ta det hela med ro.
”Det här tycks inte innebära någon dramatik för svenska företags del. Trump byter ett lagutrymme mot ett annat eftersom det tidigare var tidsbegränsat. Vår överenskommelse gäller”, försäkrade Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Europeiska företag är inte dummare än att de förstår att Trump, så länge han är kvar vid makten, kommer se till att det finns tullar på ett eller annat sätt – oavsett vad Högsta domstolen säger. Tullarna betalas till den största delen av amerikanska konsumenter, men vissa företag i Europa och Sverige tar en rejäl smäll genom minskad export.
”Det drabbar vissa företag väldigt hårt, vissa kommer förmodligen inte klara av det här … det håller ner tillväxten i Sverige och det gynnar inte svensk ekonomi”, säger Petter Stålenheim, handelsexpert på Kommerskollegium, till Svenska Dagbladet (22/7).
Under tiden kan Europa bara se till att stå enat och stärka sin strategiska autonomi, göra sig mindre känsliga för Trumps nyckfullhet. Handelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna – Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay – trädde i kraft provisoriskt den 1 maj. Det är ingen småpotatis.
Avtalet innebär att Mercosurländerna kraftigt sänker sina tullar på bilar, maskiner och läkemedel. Fram till 2040 väntas avtalet bidra till närmare 80 miljarder euro i ökad bnp och upp till 600 000 jobb i EU, enligt EU-kommissionen.
Så växer den europeiska motståndskraften, med hjälp av en strategi som är raka motsatsen till Trumps – samarbete.