Två kvällar i månaden. Så ofta tittar sjuåriga Nate på film. Annars lever han så gott som skärmfritt – läser böcker, bygger med Lego, spelar brädspel. Nates uppväxt bryter normen. Enligt en rapport från Internetstiftelsen använder ungefär 95 procent av barn, födda mellan år 2010– 2019, sociala medier. Tre av fyra gör det varje dag.
Snart kan det komma att ändras. Nästan alla riksdagspartier vill se en lagstiftad 15-årsgräns på sociala medier. Frågan är om en lag räcker?
”Inte ha dubbelmoral”
Att fostra barn utan skärmar var ingen utstakad plan. Men så blev det, berättar Nates mamma Molly Rosenström för SvD.
Hon är själv stor på sociala medier. På Tiktok är hennes följarantal uppe i nästan 275 000 och hon gör inlägg om bland annat föräldraskap.
Samtidigt är sonens skärmtid alltså så gott som obefintlig.
– För mig är det viktigt att inte ha dubbelmoral, att han inte sitter och bygger Lego, medan jag sitter och scrollar Instagram. Därför är jag noga med att även ha regler för min egna skärmanvändning.
Hon får ofta positiva reaktioner från föräldrar, inte minst från de som själva upplever att skärmen slukar deras barn.
– Många föräldrar säger att de önskar att det inte hade gett fri tillgång till Youtube Kids och alla de här snabba klippen med mycket dopamin. Många säger att det är svårare att ta bort eller minska när de redan märkt av effekten.
Det gör henne än mer säker på sitt val.
– Då är jag väldigt tacksam att vi gick denna vägen. Och hittills har det gått jättebra.
Hon säger att hon alltid vill lyfta fram att alla familjer har olika behov och förutsättningar.
– Det som funkar hemma hos oss kanske inte är det bästa för alla familjer.
Ett växande problem
Som född 1999 tillhör Molly Rosenström en av de första ålderskullarna som exponerades för sociala medier under tonåren. Hon har upplevt kontrollförlust vid telefonen många gånger.
– Det räcker att man bara ska gå in och göra något smått, så har det mitt i allt gått fem minuter, säger hon.
När hon som tonåring började använda sociala medier var det främst för att kommunicera med vänner. Långt ifrån det stora informationsflöde som finns i dag.
Då var hon dessutom sjuk i ätstörningar, vilket gör henne säker på att dagens medier inte hade varit bra för hennes yngre jag.
– Om jag då skulle ha exponerats för allt som nu finns på dagens sociala medier hade jag mått ännu sämre. Det vet jag.
Uppfattningen att plattformarna har blivit mer skadliga med tiden verkar delas av många. Det är ett återkommande svar när SvD försöker ta reda på varför frågan plötsligt fått så stor prioritet.
Stora digitala liv
Enligt en undersökning från Internetstiftelsen är en majoritet av landets vuxna positiva till lagstiftade åldergränser. Samma inställning verkar finnas i många länder runt om i Europa. Nyligen röstade Frankrike, som första EU-land, igenom ett liknande förslag.
Jannike Tillå, kommunikationsansvarig på Internetstiftelsen, menar att en reglering kan vara svårare än vi tror. Hon refererar till Australien som införde en lagstiftning för ett halvår sedan: den har inte fått det tänkta genomslaget. Sju av tio barn i landet uppges fortfarande vara aktiva på plattformarna.
– Barns digitala liv är mycket större än enskilda sociala medier. De använder digitala tjänster, de är innovativa, de hittar nya vägar när andra stängs.
Rapporten visar att många känner oro för hur personuppgifter kan delas med globala plattformar, som Meta eller Google. Det är en punkt som delar riksdagen – som i övrigt verkar ovanligt eniga i frågan.
Socialdemokraternas Anders Ygeman ser verifiering som positivt. Han lyfter de fördelar han ser med minskad möjlighet till anonymitet som färre politiska trollkonton, mindre grooming och andra former av kriminalitet.
Han föreslår en lösning på problemet med att oron för att personuppgifter lagras: personuppgifter kan lagras hos en tredjepart, i stället för att hanteras av plattformarna. Eller att kanske helt sluta använda medierna.
– Man kan också fundera på om man verkligen ska vara aktiv på de här plattformarna?
”Gå ett steg längre”
Åsikterna kring säkerhet är kluvna även i riksdagen. Centerpartiet uppger att man är emot bank-id-verifiering. C föreslår en ”familjebaserad” lösning – där en vårdnadshavare verifierar sig vid ett tillfälle och därefter ansvarar för att intyga åldern på barnen i operativsystemet, i telefon eller surfplatta.
Så det blir föräldern som ansvarar för att barnen inte är på sociala medier?
– Så är det ju. Det finns många situationer där det är föräldrarna som avgör om det ska finnas tillgång till någonting eller inte, säger Niels Paarup-Petersen (C).
För honom skulle det funka med hjälp av samma tillit som mycket annat lagstiftning bygger på.
– Du som vuxen kan också köpa ut öl på systemet och ge till dina barn om du vill, trots att det är något du inte bör göra.
Många plattformar, som Tiktok eller Instagram, har länge haft interna åldersgränser. Trots det visar statistik att många unga barn har egna konton.
Men C tror på genomslag för sitt förslag.
– Vi vägrar gå med på att göra regelverk som inte är på riktigt, säger han.
Ygeman har en annan bild av hur regelverk görs ”på riktigt”. Han refererar till resultatet i Australien och säger att en strängare reglering behövs.
Båda partiföreträdarna är skeptiska till sociala medier ur ett större perspektiv.
– Även vi vuxna måste minska vårt användande av mobiltelefoner. Det räcker att gå runt i Sverige så ser du hur svårt det är för barn att få kontakt med sina föräldrar – de är på sina mobiltelefoner. Det skapar inte sunda relationer, säger Paarup-Petersen.
Han själv är aktiv på sociala medier för att nå ut och få inspel från väljarna. Och han ser problem i att begränsa unga från plattformarna – den grupp som ofta har svårt att göra sina röster hörda.
– Om det bara blir de vuxnas perspektiv som får gå igenom där, vad innebär det då för den politiska likvärdigheten?
Även Ygeman ser problem som, enligt honom, lär kräva större regleringar än en åldersgräns.
– Jag tycker att det inte borde vara lagligt att ha evighetsflöden. Och jag tycker inte att det borde vara lagligt att ha algoritmer som satsar på att premiera beroende. Vi behöver ställa högre krav på företagen.
Samtidigt driver svenska partier politik på plattformarna. S är inget undantag men för Ygeman är det nödvändigt, anser han.
– Även om vi vill reglera upp sociala medier, så är de så kraftfulla att vi inte kan välja bort dem. Det är två tankar man nog måste försöka ha i huvudet samtidigt.
Fortsätta med dottern
Molly Rosenström tror att sonen Nates ointresse för skärmar beror mycket på att det aldrig har varit ett stående inslag i hans liv. Därför ska dottern, som nu är några månader gammal, fostras på samma sätt.
– Jag kommer absolut fortsätta ha som målbild att i vårt hem, i vår familj, är skärmtid inte en del av vardagen.
När barnen blir äldre är hon öppen för att kanske behöva ändra sitt synsätt. Hon tror och hoppas att det dröjer innan det blir aktuellt.
– Jag vill inte att det ska bli så att min son är utanför eller känner sig annorlunda, att det slår tillbaka på ett negativt sätt. Då får man se över hur man ska hitta den balansen.