Migrationspolitiken har svängt från öppen till sluten, rentav hjärtlös. Tonåringar utvisas ensamma till länder i krig, bebisar och 90-åringar får utvisningsbeslut. Barn nekas återförening med sina föräldrar när ”särskilt ömmande skäl” tagits bort ur lagen. Staten bryter sitt löfte genom att dra in permanenta uppehållstillstånd, retroaktivt och utan övergångsregler. Samtidigt skärps straffpolitiken i rasande fart med förslag om fängelse för 14-åringar och angiveriplikt för offentliganställda. Tidö-partierna driver på men även Socialdemokraterna har röstat för mycket av detta.
Det måste sägas rakt ut: Vi har hamnat i en utvisningspsykos. När ett system skiljer barn från sina föräldrar så har något gått väldigt fel. Varje tänkande och kännande människa måste reagera.
Kritiken är massiv. Tunga remissinstanser, forskare, jurister, människorättsorganisationer och näringslivet varnar samstämmigt: Att splittra familjer och utvisa välintegrerade människor är inte bara grymt, det är oförnuftigt. Det skadar rättsstaten, ekonomin och samhällstilliten.
Farligare än rasism
Det här är ingen höger/vänster-strid. Det handlar om grundläggande vett och humanitet.
Hur motiveras de hårda tagen? Från vissa håll finns en gammal rasistisk idé om att invandring förstör Sverige. Men en annan politisk idé kan vara ännu farligare: Att brutala metoder krävs för att få ordning och reda. Att man måste knäcka några ägg för att få en omelett. Att det inte finns tid för empati. Det är då det blir farligt på riktigt. Äggen som knäcks är ju människor. Om politiken inte är till för oss människor, vad är den då till för?
En del viftar bort människors lidande som enskilda fall eller snyfthistorier. Men politisk mognad är att se medborgarna i ögonen och bygga moraliskt ledarskap på det.
När politiken svänger och människor kommer i kläm behöver vi hitta fast mark under fötterna. Värderingar som håller.
Kristna och svenska värderingar talas det mycket om, men vad hjälper det när det kan betyda lite vad som helst? Kristna värderingar fungerar inte eftersom religiösa aldrig kommer överens. Och de bärande delarna i ”svenska värderingar” kommer i själva verket ur humanistisk etik, från upplysningstraditionen till FN:s mänskliga rättigheter.
Humanism ger en etisk grund: Respekt för varje människas värdighet. Tro på människors förmåga att bli klokare tillsammans. Nyfiket utforskande av vetenskap och kultur.
Vi i Humanisterna vill föreslå tydligare värderingar. Humanism är inte bara ett vackert ord, det är en filosofiskt välgrundad livsåskådning, där den humanistiska etiken vilar på två pelare: medmänsklighet och förnuft. Hjärta och hjärna.
Vi menar att detta enkla räcker långt. Humanism ger inte de politiska lösningarna, men den ger en etisk grund: Respekt för varje människas värdighet. Tro på människors förmåga att bli klokare tillsammans. Nyfiket utforskande av vetenskap och kultur.
För oss går inte skiljelinjen mellan folkslag, nationer eller religioner. Vi värnar humanism framför alla sorters människofientliga system, oavsett om grymheterna kommer från höger eller vänster, eller från den ena eller andra religionen.
Humanism bygger på insikten att vår bästa chans att bygga en bättre värld är med förnuft och medkänsla som grund.
Låt oss därför kräva två saker, inte bara av våra politiker utan också av oss själva i vardagen:
- Förklara hur politiken grundas i både evidens och empati.
- Glöm aldrig din medmänsklighet. Särskilt inte när du ropar efter hårda tag.
Humanism är den moraliska kompass vi behöver.
Magnus Timmerby, styrelseledamot Humanisterna
David Rönnegard, ordförande Humanisterna
Janna Aanstoot, vice ordförande Humanisterna