Företag som vill ställa om snabbt riskerar att förlora, medan fossiltunga bolag på kontinenten blir vinnare, om EU-kommissionens förslag blir verklighet. Det vore dåligt för svenska stålbolag och Europas energisäkerhet.
De senaste åren har allt fler hävdat att EU:s klimatpolitik är för ambitiös. Fredagen den 17 juli vann de en delseger.
Då presenterade EU-kommissionen sitt förslag om framtiden för handeln med utsläppsrätter, och resultatet blev en försämring. Utsläppen föreslås sjunka i en långsammare takt, jämfört med tidigare plan, och stålindustrins fria utsläppsrätter fasas ut först 2038 (DN 17/7).
Förlorarna är de bolag som vill ställa om snabbt. De som har gjort sina affärsplaner utifrån att det kommer bli svårare och dyrare att släppa ut – och att det därför kommer att vara en konkurrensfördel att ligga i framkant. Dit hör exempelvis svenska ståljättar.
Till vinnarna hör i stället fossiltunga företag på kontinenten. De långsamma och smutsiga. De som haft många år på sig att förbereda för en framtid där de inte längre kommer få förstöra klimatet, men ändå håller på att missa det gröna tåget. Och tyvärr är det dessa röster som EU-kommissionen och stora delar av den europeiska högern har valt att lyssna på.
Nu anpassas klimatpolitiken alltså efter de sämsta i klassen, om förslaget går från idé till verklighet. Hur ska bolag våga investera många miljarder för att ställa om hela sin produktion och bli koldioxidneutrala om 10–15 år, när villkoren plötsligt kan ändras så att investeringen riskerar att bli olönsam?
Och det är inte bara svenska företags konkurrenskraft som hotas. Även europeisk säkerhet riskerar att försämras. Att vara beroende av auktoritära stater i en allt fientligare värld är ingen bra idé.
Energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till kraftigt stigande energipriser för hushåll och företag. Blockeringen av Hormuzsundet illustrerar vilken makt en diktatur som Iran har över den globala gas- och oljemarknaden. Detta visar att ju mindre beroende Europa är av fossila bränslen, desto bättre är det, både för plånboken och säkerheten.
För under våren blev det tydligt att europeiska länder med en högre andel gas i sitt elsystem – exempelvis Italien och Grekland – fick högre elprisökningar (Euronews 14/5). Det är en varning till de länder, företag och hushåll som vill minska omställningstakten. Klimatpolitiken får inte bli naiv.
Därför bör inte EU-kommissionens förslag bli verklighet. Det vore olyckligt för såväl konkurrenskraften, klimatomställningen och säkerheten.