1. Ekonomin är mer motståndskraftig än vi tror
– En lärdom som vi ekonomer och journalister kan dra är att ekonomin är mer motståndskraftig än vi trott, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.
Hon tycker att vi har för lätt att fokusera på det som drabbas mest, och underskattar förmågan hos ekonomin att anpassa sig efter nya förhållanden.
– Om vi fått veta i början på 2020 vad som väntade hade vi inte trott att ekonomin 2026 skulle vara som den är nu, säger Susanne Spector.
2. Stimulanserna blev för mycket
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, tycker att den viktigaste lärdomen från kriserna är att regeringar och centralbanker drog på alldeles för häftigt med stöd och stimulanser.
– Att regeringarna tryckte på startknappen för stöd, samtidigt som räntan var låg och sedelpressarna startade, det blev för mycket, säger han.
Han hoppas att framtida kriser kommer att hanteras med lite större försiktighet.
3. Gör bättre analyser
Robert Bergqvist tycker att det var lite skralt med analysen om själva orsaken när inflationen tog fart efter pandemin.
– Vid inflationschocken trycktes stimulanser ut och företag och hushåll uppmuntrades att agera som om inget hänt. Men det var produktionssidan som hade störningar, efterfrågesidan var enorm. Det lade grund för en inflation som vi inte sett maken till, säger Robert Bergqvist.
Han tycker förstås att det är lätt att säga så här i efterhand, men ändå - en lärdom är att försöka göra bättre analyser, tycker han.
4. Prognoser allt svårare
Efter pandemin och skyhög inflation kom först kriget, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och därefter Donald Trumps tullkrig mot omvärlden och kriget mot Iran och stoppet för oljeleveranserna. Vem hade kunnat ana den utvecklingen?
– Vi har aldrig, inte under de 40 år jag jobbat med prognoser, behövt räkna med krig. Det är ett nytt element att räkna med. En ny världsordning håller på att skapas, omgärdad av krig och konflikter, säger Robert Bergqvist.
Så har vi då USA:s president Donald Trump.
– Han är en systemrisk. Allt han gör påverkar hela det globala systemet.
Tullar, hot och oljestopp gör att både länder och företag nu gör allt för att minska sin sårbarhet i en osäker värld.
– Motståndskraft, det är ett nytt element. Vi vill inte längre integreras, vi vill undvika att hamna i knät på andra, säger Robert Bergqvist.
5. Räntor kan gå upp och bostadspriserna kan falla
Bostäder är inte längre pengamaskiner som hela tiden gör oss rikare, konstaterar Sharon Lavie, privatekonom på Lendo.
– Ingen kunde tro att räntorna skulle stiga till 5-6 procent, säger hon.
Vi har fått lära oss den hårda vägen att det är en risk att köpa bostad, och det verkar som om vi blivit lite försiktigare med att buda hej vilt på bostadsmarknaden, tycker hon.
Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, håller med.
– Bostadspriserna kunde inte bara gå upp, de kunde gå ned också. Det är en tung lärdom för många. Men man måste vara med om det själv för att förstå, säger hon.
6. Ekonomin svänger
Att ekonomin svänger är kanske inte något som den som bara upplevt de goda tiderna då räntorna var låga och bostadspriserna steg kunde tro. Fast nu har vi kanske lärt oss, tror Sharon Lavie.
– Man kan inte ta för givet att ekonomin är bra under en längre tid, säger hon.
Christina Sahlberg tror dock inte att den kunskapen kommer att sjunka in hos oss på riktigt. Trots allt som hänt de senaste sex åren.
– Vi är de vi är, vi är skapta för att leva på savannen. Vi reagerar otroligt starkt på hot. Vi blir rädda då börsen skakar och säljer allt.
– Nej, vi har nog inte lärt oss så mycket. Vissa kanske har lärt sig att börser går ned då krig bryter ut, men går upp igen. Men man säljer i nedgång, det ger en känsla av att agera, säger Christina Sahlberg.