Klimatförändringarna gör skogsbränderna vanligare och värre. Men det är inte den enda förklaringen till att Sydeuropa plågas av enorma eldhav.
– Den mänskliga faktorn är stor, säger experten Johan Sjöström.
Klimatförändringarna gör skogsbränderna vanligare och värre. Men det är inte den enda förklaringen till att Sydeuropa plågas av enorma eldhav.
– Den mänskliga faktorn är stor, säger experten Johan Sjöström.
Kopplingen mellan klimatförändringarna och bränderna som plågar Europa just nu är tydlig, säger Johan Sjöström, expert på skogsbränder vid forskningsinstitutet Rise.
De flesta skogsbränder sker vid svåra väderförhållanden: lång torka, höga temperaturer och hårda vindar. Den här typen av extremväder, vilka kan kopplas till ett ändrat klimat, har ökat – och gjort bränderna värre, säger han.
Det syns tydligt i Europa:
• I Spanien och Italien är bränder vanliga, men har på senare år ökat i intensitet och omfattning.
• Frankrike har hittills varit mer förskonat från skogsbränder än Spanien och Italien. Men under det senaste decenniet har de ökat rejält.
• Även Tyskland och Tjeckien har pinats av bränder, även om det är relativt ovanligt.
• Också södra England plågas av en ovanligt stor skogsbrand.
De senaste två åren har regnmängderna ökat kraftigt i Sydeuropa under vinterhalvåret. Det får tallar, örter och gräs att växa snabbt. Under den heta sommartorkan blir de utmärkt bränsle för en brand.
– Det blir en perfekt cocktail, säger Johan Sjöström.
Men klimatförändringarna är långt ifrån den enda förklaringen till att skogsbränder blivit vanligare på kontinenten. Den mänskliga faktorn är stor, säger Sjöström.
– Stora delar av Sydeuropa har inte haft stora bränder även om det alltid varit långa, torra och varma somrar eftersom landskapet har varit så hårt brukat och väldigt tätbefolkat.
Fram till för några decennier sedan var småbruk vanliga. I dag finns de inte kvar, de är inte längre lönsamma, konstaterar Sjöström. I stället har man planterat skog.
Sjöström tar spanska Katalonien som exempel. I dag består området av 70 procent skog. För 50 år sedan var det bara 30 procent. Det är bra, eftersom skogen binder fukt och människor och djur trivs, säger Sjöström.
Nackdelen är att man ofta planterar till exempel maritimtall, med lågt sittande grenar och långa barr som blir ett fantastiskt bra bränsle när elden kommer, förklarar han.
Övergivna hus och gårdar på landsbygden gör också att marken blir förbuskad, torkar och brinner snabbt. Ofta kopplar buskagen ihop skogs- och bergsområden vilket gör att bränderna kan bli mycket större, förklarar Sjöström.
– Vill man minska risken för skogsbränder borde man låta getter och får beta på strategiska ställen där det är brandfarligt.
Ett annat sätt att minska risken för bränder är att kontrollerat elda upp buskar och annan vegetation så elden inte kan klättra upp i trädkronorna och sprida sig.
Att människor i dag bygger hus i natursköna områden på en kulle eller en bergssluttning ökar också risken eftersom bränder klättrar uppåt,
– Vi ökar vår egen utsatthet, säger Sjöström.
Sverige, som traditionellt sett haft många bränder, går mot trenden. Anledningen är att man tagit problemet på allvar och börjat dela på både utrustning och kunskap, säger Sjöström.
Den som vill minska risken för skogsbrand på hemmaplan ska undvika att gallra bort björk.
– Björklöv som lägger sig på mossa gör att mossan blir mindre fluffig och det minskar markant markbrandens hastighet.