Ingrip lagom – så räddar du semestern från syskonens konflikter
Att stöta och blöta mot någon annan är en viktig del av utvecklingen. Syskonkonflikter är ofrånkomliga.
När de uppstår är det bra att ta ett steg tillbaka för att ge barnen chansen att lösa dem själva, men när det eskalerar är det läge att gripa in, enligt psykologen Jenny Klefbom.
Sommarlov och semester är underbart men bäddar också för konflikter i familjen. När en fullbokad vardag med förskola, skola och fritidsaktiviteter byts mot massor av gemensam tid är vi kanske inte vana att samsas.
– Att lära sig hantera konflikter kräver mycket tid tillsammans, många lever ett väldigt hektiskt liv där tiden inte räcker till, säger Jenny Klefbom.
Hon är barn- och ungdomspsykolog och pratar gärna om syskonkonflikter. Syskonrelationer är viktiga och de går att påverka konfliktfyllda relationer i en mer positiv riktning, menar hon.
– Många har en föreställning om att syskon bråkar mycket och att det är vad man kan förvänta sig. Kanske visar man det genom att sucka när de är oeniga och säga att ”ni ska alltid bråka”. Men med den inställningen blir konflikterna lätt självuppfyllande. Barn gör det som förväntas av dem.
Att syskon ofta hamnar i konflikt råder det däremot inget tvivel om. Men bråken ska inte behöva ta över vardagen.
– Syskon ska också kunna leka i harmoni med varandra. Blir det bråk hela tiden finns det kanske något som behöver förändras.
Att lyssna till syskon som är i luven på varandra kan trigga igång den mest tålmodige förälder.
– Det väcker lite samma känslor som när ett spädbarn skriker. Man vill ingripa direkt, konstaterar Jenny Klefbom.
På kort sikt kan det kännas rimligt att bara skrika ”sluta bråka” och tvinga fram ett förlåt. Men det riskerar att slå fel.
– Den som får ursäkten blir troligen kränkt för att den inte kommer frivilligt, och den som tvingas säga förlåt känner sig orättvist behandlad. Det riskerar bara att trigga fler konflikter som de inte kan lösa själva, säger Jenny Klefbom.
Är det uppenbart att något av syskonen faktiskt gjort fel och borde be om ursäkt, kan det vara bra att prata igenom saken när barnet inte längre är så upprört.
– Som förälder kan man ställa frågor om hur barnet själv tycker att man borde göra eller hade reagerat. Förhoppningsvis tar barnet ansvar och så kommer ett förlåt, eller någon annan handling som visar att det ångrat sig och vill ställa saker tillrätta.
Jenny Klefbom råder föräldrar att ha lite is i magen innan de ingriper vid konflikter. Lyckas barnen lösa dem på egen hand har de kanske lärt sig något som gör det lättare nästa gång.
Om något eller båda barnen slåss är det däremot viktigt att ingripa direkt.
– Att inte ta till våld är något barn måste lära sig i tidig ålder. Som förälder måste man visa direkt att det är något man inte får göra. Barn som slåss när de kommit upp i skolåldern behöver få hjälp att hantera konflikter, säger Jenny Klefbom.
Hittar barnen ingen lösning på bråket samtidigt som det eskalerar är det också bra att gripa in. Är barnen för arga och ledsna kan det vara bra att avleda situationen eller sära på dem och vänta ett tag tills det lugnat ner sig. Försök sedan prata med dem utan att servera en färdig lösning eller på något sätt ta ställning, förklarar Jenny Klefbom.
– Ställ frågor till barnen, men inte om vem som gjort vad, utan mer om hur leken ska kunna fortsätta och hur de kan ha kul tillsammans. På så sätt kan man lära dem använda ord och vara konstruktiva istället för att knuffas eller slita något ur handen på den andre.
Stress och trötthet gör både barn och vuxna på dåligt humör. Risken för konflikter ökar när alla är morgontrötta, hungriga eller ska iväg till skola och aktiviteter. Det finns många små saker man kan göra i vardagen för att minska möjliga konflikthärdar.
– Man kan tänka lite som de gör på förskolorna. Alla behöver inte trängas i hallen och klä på sig samtidigt, och de två barn som har en tendens att kivas behöver kanske inte sitta bredvid varandra i bilen eller tv-soffan.
När vi under semestertider umgås med varandra hela dagarna blir konfliktytorna fler. Framför allt rättvisa är en vanlig konflikthärd. Vems tur är det att sitta i bilens framsäte, är glassportionerna lika stora? Som förälder vill man gärna förebygga konflikterna genom att skopa upp exakt lika stor mängd i varje skål.
– Men verkligheten är inte millimeterrättvis. Att sträva efter det talar om för barnen att det så det ska vara, och så blir det konflikt när vi inte kan leva upp till den illusionen, säger Jenny Klefbom.
Samtidigt som det kan vara skönt att sopa banan genom och sträva efter just millimeterrättvisa går det inte att skydda barn från verkligheten, betonar hon.
– Det är en balansgång. Det kan vara bra att undvika de värsta konflikterna, men det är viktigt att lära barnen att rättvisa är något som man uppnår på sikt, och inte i precis alla situationer.
Fakta.Så kan du hantera syskonkonflikter
● Försök se till att alla är utvilade och mätta. Trötta och hungriga barn blir griniga och råkar lättare i luven på varandra.
● Agera direkt om någon slåss. Men ha annars lite is i magen innan du ingriper. Kan de inte lösa konflikten själva – ingrip och försök att hjälpa dem uttrycka med ord hur de ska kunna samsas.
● Prata inte om barnens relation som om ni alltid förväntar er att det ska bli bråk. Den förväntan vi har på barnen blir lätt självuppfyllande.
● Tvinga inte fram ett förlåt – ursäkter som inte kommer frivilligt kan uppfattas som kränkande för båda parter.
● När barnen bråkar – försök att leda in samtalet på hur de kan ha roligt och mysigt tillsammans i stället för att försöka utreda vems fel det var att bråket startade eller vem som gjort vad.