FN har satts på prov under António Guterres tid vid rodret. Krigen i Ukraina och i Gaza har varit svåra att hantera för säkerhetsrådet, där de fem permanenta medlemsländerna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA har vetorätt.
António Guterres själv har flera gånger uttryckt missnöje med rådets insatser.
Inte heller kritiken utifrån har varit nådig. Bland annat har just vetorätten ifrågasatts efter att Ryssland och USA har kunnat sätta stopp för resolutioner som andra medlemmar har velat klubba igenom med anledning av krigen i Ukraina och Gaza.
”Dysfunktionellt”
Till och med FN:s egen flyktingkommissarie Filippo Grandi har kallat FN ett ”ganska dysfunktionellt organ”.
– Institutionen är inte starkare än sina medlemsstater. Det är där erosionen sker och det är där FN:s anseende som ett system för internationell samexistens falnar, sade han i en intervju med TT i fjol.
Även USA:s president Donald Trump har kallat FN ineffektivt.
– Allt de verkar göra är att skriva ett skarpt formulerat brev och sedan aldrig följa upp det brevet. Det är tomma ord, och tomma ord löser inga krig, sade han i höstas.
Frågan är om en ny generalsekreterare kan göra skillnad. Hittills har enbart män suttit på den prestigefulla posten. FN har därför uppmuntrat medlemsstaterna att nominera kvinnor, men ser det inte som ett formellt urvalskriterium.
Geografin kan påverka
Det finns även en viss tradition av geografisk spridning när det gäller valet av ledare, vilket gör att en person från Latinamerika kan ligga bra till. Av de tidigare generalsekreterarna har fyra kommit från Europa, två från Asien, två från Afrika och en från Latinamerika.
Även om det i nuläget finns sju nominerade kan även andra kandidater bli aktuella om säkerhetsrådets medlemmar inte kan komma överens om någon av de sju på listan. De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet har vetorätt även i valet av ny FN-chef.
Michelle Bachelet, tidigare president i Chile och FN:s människorättschef, är ett av de hetaste namnen till topposten. I sitt uttalande om vad hon vill med FN skriver hon bland annat att FN:s framtid kommer att bero på ”dess förmåga att anpassa sig, förnya sig och leda”.
Vem som får jobbet avgörs av generalförsamlingen efter att säkerhetsrådet har granskat kandidaterna och lämnat en rekommendation.
Fakta: De nominerade till FN:s toppost
Michelle Bachelet, Chile. Tidigare Chiles president, chef för FN:s jämställdhetsorgan UN Women och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
María Fernanda Espinosa, Ecuador. Tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, utrikesminister och permanent representant till FN.
Rafael Grossi, Argentina. Generaldirektör för FN:s atomenergiorgan IAEA.
Rebeca Grynspan, Costa Rica. Tidigare vicepresident i Costa Rica och generalsekreterare för FN:s handelsorgan Unctad.
Carolyn Rodrigues, Guyana. Tidigare utrikesminister och Guyanas permanenta representant till FN.
Macky Sall, Senegal. Tidigare president i Senegal och ordförande för Afrikanska unionen.
Olara Otunnu, Uganda. Tidigare utrikesminister och FN-sändebud. Var biträdande generalsekreterare och sändebud för barn och väpnade konflikter 1997 till 2005.
Källa: FN
Fakta: Nio generalsekreterare fram till 2026
FN:s nya generalsekreterare tillträder den 1 januari 2027 och blir FN:s tionde i ordningen. De nio som tidigare innehaft posten har alla varit män:
António Guterres, Portugal, 2017 till 2026
Ban Ki-Moon, Sydkorea, 2007 till 2016
Kofi Annan, Ghana, 1997 till 2006
Boutros Boutros-Ghali, Egypten, 1992 till 1996
Javier Pérez de Cuéllar, Peru, 1982 till 1991
Kurt Waldheim, Österrike, 1972 till 1981
U Thant, Myanmar (Burma), 1961 till 1971
Dag Hammarskjöld, Sverige, 1953 till 1961
Trygve Lie, Norge, 1946 till 1952
Källa: FN
Fakta: FN och generalförsamlingen
Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år. I dag har FN 193 medlemsländer.
Arbetet leds av generalsekreteraren och bygger till stor del på FN-stadgan.
Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).
I generalförsamlingen i FN-högkvarteret i New York har de 193 medlemsstaterna var sin plats och röst. Beslut fattas i form av resolutioner som inte är bindande för medlemsländerna. De anses dock vara moraliskt bindande då de är ett utslag av världsopinionen. En ny generalförsamling inleds varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från medlemsstaterna talar i kammaren, håller enskilda möten och för fram initiativ.
Källa: FN