← Alla nyheter

Aftonbladet · 1 tim sedan Senaste

Måsilskan växer – svårt att samsas

Gälla skrik, bajs och nedskräpning – i sommar har klagomålen om störande måsar återkommande…

Klagomålen på måsar bara till Stockholm stad har ökat med 29 procent i år jämfört med i fjol. I Malmö har en bostadsrättsförening hittat ett sätt att komma runt jaktlagen och bedriver skyddsjakt mot måsarna för att bli av med måsljud.

– Måsar hörs mycket och har gälla skrik. De ropar på varandra när de uppfattar fara och för att hålla kontakt mellan hanen och honan i ett par och mellan föräldrar och ungar, säger Per Alström, professor i ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Frätande avföring

Under häckningstid kan måsarna bli väldigt beskyddande mot sina ungar och attackera människor.

– De dyker normalt ett par meter över huvudet för att skrämmas, säger Per Alström.

– Sedan bajsar de här och där vilket kan anses vara störande. De är också hungriga och har specialiserat sig på att äta rester efter oss människor. Ibland kan de bli väldigt närgångna.

Varje år åker Anticimex på över 100 måsrelaterade ärenden i landet, uppskattar Thomas Persson Vinnersten, biolog och skadedjursexpert på Anticimex. Ofta handlar det om att de smutsat ned.

– Deras avföring är ganska frätande. Många får sina solceller på tak nedskitade, vilket kan göra att de får sämre effekt. De bygger även bon, där materialet kan hamna på fel plats, som i hängrännor som kan få stopp och leda till översvämningar, säger Thomas Persson Vinnersten.

Söker trygghet och vatten

Mycket av konflikterna mellan människor och måsar uppstår för att båda trivs i samma miljö, säger Thomas Persson Vinnersten.

Det naturliga för måsar är att leva ute på skär i skärgården eller på små öar i sjöar. Men många av dem har flyttat in till städerna eftersom de söker frihet från rovfåglar, närhet till vatten, mat och tycker om de höga husen med platta tak som vi lever i.

Men trots att många upplever att det finns horder av måsar som är i vägen så har de fem vanligaste svenska måsarterna, skrattmås, fiskmås, gråtrut, silltrut och havstrut, tvärtom minskat. Särskilt gråtruten och havstruten har minskat i antal, med 50 respektive 60 procent de senaste 30 åren.

Måsarna fyller dessutom en viktig funktion, enligt Per Alström.

– De är allätare och fungerar därför som renhållningsarbetare i de ekosystem där de förekommer. Det skulle även kännas väldigt tomt utan måsar. De livar upp stämningen rent allmänt.

Läs hela artikeln hos Aftonbladet →

📡 Läs samma nyhet hos 3 källor

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.