Allvarliga sjukdomar som cancer, epilepsi och diabetes får bara legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal undersöka och behandla. Men för annan sjukdom finns det i princip ingen reglering av alternativmedicinska behandlingar.
Dessutom är tillsynen begränsad. Det visar SvD:s granskning av frekvensterapi – som döms ut av forskare. Trots förbud får försäljningen av nya frekvensmaskiner fortgå, med myndigheternas goda minne.
Idag finns ett hål i lagen, där ingen myndighet kan ingripa trots uppenbara risker, säger Fredrik Lundh Sammeli, sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
– Det är helt orimligt att man utan vetenskapligt stöd kan tjäna pengar på människors utsatthet. Lagstiftningen hänger inte med i dagens utveckling.
Men Socialdemokraterna hade en chans att ändra lagstiftningen – som gick dem förbi.
2017 tillsattes KAM-utredningen, där KAM står för komplementär och alternativ medicin. Den skulle reda ut hur alternativmedicin ska regleras i Sverige. Utredningen presenterades två år senare för den dåvarande regeringen, ledd av Stefan Löfven (S).
Ett förslag i utredningen var att utöka förbudet för alternativmedicinsk vård till att omfatta all allvarlig sjukdom, somatisk som psykisk. Däremot skulle ”symtomlindrande behandling” vara tillåtet, även vid allvarlig sjukdom. Det skulle till exempel kunna handla om akupunktur mot smärta, eller qigong mot oro hos någon som har cancer.
Ett annat förslag handlade om att skärpa den undre åldersgränsen för alternativmedicinsk behandling från åtta till 15 år, oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Också där ville utredaren tillåta symtomlindrande behandling, oavsett ålder.
”Reglering måste naturligtvis finnas”
Den alternativmedicinska sfären svarade på KAM-utredningen med både medhåll och mothugg. Flera organisationer var kritiska till hur utredningen genomfördes. Remissvar från Homeopaternas riksförbund kallade utredningen för “partisk” och Kommittén för alternativ medicin ansåg att några av förslagen stred “mot all rim och reson när det gäller moral och vårdetik”.
Arne Hamberg, ordförande i branschorganisationen Svenska Friskvårdsförbundet, ser i stora drag positivt på förslagen.
– Någon reglering måste naturligtvis finnas. Sjukvården får inte göra som de vill. Varför ska vi få göra som vi vill? Men det måste ju vara rimligt, säger Arne Hamberg.
Förslagen han står bakom handlar bland annat om ökad patientsäkerhet, ansvar att hänvisa patienter vidare vid behov och ökad dialog mellan vården och den alternativmedicinska sektorn.
Arne Hamberg betonar att det är viktigt att bygga en bro mellan vården och alternativmedicinen – men att de ska vara fortsatt separerade. En mycket liten grupp med extrema uppfattningar bör inte definiera en hel bransch eller försvåra samarbete och dialog mellan olika aktörer, säger han.
– Man kan lära väldigt mycket av varandra om man släpper garden. Men ska alla rikta in sig på den här lilla klicken som är dum i huvudet, då blir det ju tokigt. Då kommer vi aldrig att närma oss varandra.
Bortprioriterad fråga
Enligt Kjell Asplund, som ledde KAM-utredningen, låg ett stort fokus på att hitta en balans mellan patientsäkerhet och människors rätt att själva välja behandling.
– Med min bakgrund som läkare har jag svårt för många av förklaringsmodellerna inom alternativmedicinen. Däremot måste man respektera att de som söker sig till alternativmedicin har svåra symptom som de lider av. Och de ska få sitt självbestämmande.
Varken den nuvarande eller den förra regeringen har lagt fram några skarpa förslag på området sedan KAM-utredningen presenterades. Utfallet var en besvikelse för Kjell Asplund.
– Regleringen som den ser ut idag är inte tillräcklig. Skyddslösa grupper kan bli utnyttjade och komma till skada, det är inte acceptabelt, säger han.
Enligt Fredrik Lundh Sammeli (S) blev KAM-utredningen bortprioriterad av den dåvarande S-ledda regeringen under pandemin.
Nu vill Fredrik Lundh Sammeli skärpa regleringen av marknadsföring av ovetenskapliga behandlingar och stärka patientskyddet.
– Sjuka människor ska inte hamna i händerna på oseriösa aktörer. Det riskerar att undergräva tilltron till vården och kan göra att människor avstår behandling med livshotande konsekvenser, säger han.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) svarar i en skriftlig kommentar att regeringen har behövt prioritera andra frågor för ökad patientsäkerhet och tillgänglighet till vården.
“Jag utesluter inte att mer behöver göras för att patienter ska vara trygga”, skriver hon.