Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
REPLIK | SKOGSBRUK
I en debattartikel om skogspolitiken skriven av Helena Lindahl, Centerpartiet, den 19 juli, framförs åsikten att balansen mellan produktionsmål och miljömål har förskjutits till produktionsmålets nackdel över tid. Vi anser tvärtom att regeringens beslut tydligt ändrat balansen till produktionsmålets fördel, trots att Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Artdatabanken återkommande visat att den biologiska mångfalden i skogen fortsätter att försämras. Dessa sakkunniga organ liksom mer än 70 procent av Sveriges befolkning efterlyser därför ett mer naturanpassat skogsbruk och ett långsiktigt skydd av naturskogar och andra värdefulla skogar för exempelvis friluftslivet, men detta återspeglas inte i regeringens politik, som i högre grad beaktar näringslivs- och markägarintressena. Nu framhålls därför behovet av att stärka rättigheterna för skogsägare och underlätta ett intensivare skogsbruk.
Helena Lindahl nämner inte med ett ord läget för djur och växter i skogliga miljöer. Men Sverige når inte de beslutade miljökvalitetsmålen för ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Det är mycket allvarligt. Vi som undertecknat dessa rader har under många år arbetat på Naturvårdsverket med frågor inom dessa områden och är starkt kritiska till den skadliga utvecklingen i våra skogar. Vi konstaterar – och beklagar – att regeringen medvetet fortsätter att stärka produktionsintresset på miljöns bekostnad. Nu senast bland annat genom att förenkla tillstånden till avverkningar, begränsa miljöorganisationers möjligheter att överklaga, samt att påtagligt minska antalet fridlysta arter som kan förhindra eller påverka framtida beslut om avverkning. Särskilda undantag för skogsbruket införs också då det gäller de fridlysta arterna.
Regeringen har också i sen tid avbrutit det arbete med planmässigt skydd för värdefulla naturskogar som drivits av naturvårdsmyndigheterna. Det nya regelverket innebär att bevarande i form av till exempel naturreservat inte längre ska utgå från myndigheternas inventeringar och prioriteringar utan utifrån enskilda markägares initiativ. Det säger sig självt att den modellen inte kan leda till urval och skydd åt de värdefulla naturskogar som finns kvar idag. Även hanteringen av nyckelbiotoper har försvagats. Sedan 2021 registrerar Skogsstyrelsen inte längre nya nyckelbiotoper, vilket minskar det kunskapsunderlag som tidigare användes för naturvårdsplanering i skogen. I stället förväntas markägare ta ett ökat ansvar och känna till vilka naturvärden marken rymmer och sedan visa hur dessa värden kommer att beaktas i samband med en avverkningsanmälan.
Över 40 procent av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogen. Dagens trakthyggesbruk med kalhuggning innebär stora och långvariga förändringar av livsmiljöerna, samtidigt som incitament för mer skonsamma brukningsmetoder saknas. Situationen förvärras av minskade anslag till naturvård och fortsatt avverkning av biologiskt värdefulla skogar. Dessutom har åldern för slutavverkning sjunkit drastiskt som en följd av strävan att få fram så mycket biomassa som möjligt från skogen.
Vi förväntar oss att framtida regeringar återställer balansen mellan produktions- och miljömålet i skogen. Det kräver ett mer naturanpassat skogsbruk, ett stärkt skydd av naturskogar och andra värdefulla skogar, samt ökade resurser för ersättning till markägare genom att budgeten för denna utgiftspost förstärks. De praktiska möjligheterna att genomföra skydd åt återstående naturskogar måste återställas genom att Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen återfår sina roller i planering och genomförande av naturreservat och biotopskydd.
I dag har endast omkring 6 procent av den produktiva skogsmarken ett långsiktigt skydd. 6 procent är skandalöst lite i ett skogsrikt land som Sverige där skogen bär en så stor del av den biologiska mångfalden och så mycket av landets natur- och kulturhistoria.
Rune Frisén
före detta avdelningschef, Naturresursavdelningen, Naturvårdsverket
Claes Grundsten
har tidigare arbetat med skogsutredningar, Naturvårdsverket, naturfotograf
Torsten Larsson
har tidigare arbetat med våtmarksfrågor och artbevarande, Naturvårdsverket
Bo Lundin
före detta enhetschef, områdesskydd, Naturvårdsverket
Rolf Löfgren
har tidigare arbetat med inventeringar, skydd av naturskogar, naturreservat, nationalparker, Naturvårdsverket
Per Wallsten
tidigare nationalparkschef Tyresta nationalpark, har arbetat med friluftslivsfrågor
Läs även