Under Almedalsveckan genomfördes 3 223 seminarier. Ett av dessa hade rubriken “Hoten mot arbetstiden” och arrangerades i Svenskt Näringslivs trädgård i Visby. Syftet med tillställningen var att utmåla avtalskrav om en generell sänkt arbetstid och politiska krav om avskaffat karensavdrag som ansvarslösa.
Tillställningen var pikant på flera sätt. Åtta paneldeltagare hade bjudits in. Alla var arbetsgivarrepresentanter. Alla var rörande överens om att en generell kortad arbetsvecka och ett avskaffat karensavdrag var dåliga förslag. Att Svenskt Näringsliv inte vågade låta alternativa perspektiv komma till tals får nog tolkas som att organisationen misstror styrkan i sina argument.
En annan pikant del var att representanten från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) upprepade det felaktiga påståendet att antalet personer i arbetsför ålder blir färre. För den som vill läsa om varför detta är fel i sak tipsar jag om min text i GP den 10/5 2025. Men det som var mest pikant var varken det ensidiga urvalet av paneldeltagare eller SKR:s tröttsamma felaktigheter om demografin. Det mest pikanta stod statens representant för.
I Almedalen under valåret 2026 – där flera partier har avskaffat karensavdraget som en av sina viktigaste valfrågor – stod Andreas Nyström, chef på myndigheten Arbetsgivarverket, och förde en personlig kampanj mot att avskaffa karensavdraget. På scenen basunerade Nyström ut sitt stora motstånd. Han sa att ett avskaffande av “karensavdraget är bekymmersamt på alla sätt och vis”.
Nyström har naturligtvis all rätt att på sin fritid kampanja för att klämma åt arbetare när de blir sjuka. Men i egenskap av statlig chefstjänsteman är det ett episkt magplask att på betald arbetstid bedriva politiskt kampanjarbete.
En myndighets kommunikation ska enligt den statliga värdegrunden präglas av saklighet och opartiskhet. Saklighet innebär, för att citera en utmärkt översikt från Statskontoret, att “myndigheter ska ägna sig åt sitt uppdrag och den som arbetar på en myndighet inte ska ägna tid åt sådant som ligger utanför myndighetens skyldigheter och åligganden”.
Det borde vara självklart att politiskt kampanjarbete i en av valrörelsens mest brinnande frågor inte är förenligt med saklighet och opartiskhet. Arbetsgivarverkets snedskär skulle kunna avskrivas som ett individuellt misstag. Men jag tror att den här typen av misstag lätt uppstår i en värld där kommunikation tar allt större plats.
Statskontorets genomgång av statens påverkansarbete visar att det i dag används cirka en miljard kronor till direkt påverkansarbete från myndigheter. I de flesta fall handlar påverkansarbetet om rimliga områden såsom beredskap och trafiksäkerhet. Men risken är att det legitima statliga påverkansarbetet skapar en miljö där politiskt kampanjarbete underlättas. Statens myndigheter bör minimera sitt påverkansarbete och lämna politiska kampanjer till partier, näringsliv, fackliga organisationer och andra icke-statliga aktörer.
En bra början är att statliga myndigheter undviker att åka till Almedalen. Det skulle dessutom, enligt organisationen Skattebetalarna, spara det offentliga 90 miljoner kronor.