När EU nu diskuterar hur framtidens europeiska kapitalmarknader ska utvecklas riktas blickarna allt oftare mot Sverige.
I sin uppmärksammade rapport pekade den tidigare europeiska centralbankschefen Mario Draghi ut de svenska kapitalmarknaderna som ett europeiskt föredöme – ett system som bidrar till innovation, investeringar och tillväxt.
Även det svenska banksystemets styrka är en viktig komponent i denna framgångsmodell. De tre ledande kreditvärderingsinstituten Moody’s, Standard & Poor’s och Fitch analyserar banker över hela världen för att fastställa deras kreditvärdighet – ytterst ett mått på hur trygg banken bedöms vara av investerare och motparter.
Endast tolv banker i hela världen åtnjuter idag betyget AA- eller högre hos samtliga av de tre instituten. Av dessa tolv banker är tre svenska. Endast Australien har fler. Detta är ingen tillfällighet.
Den unika positionen kan spåras tillbaka till uppbyggnaden av Sverige som industrination med långsiktighet bland såväl ägare som finansiärer, kombinerat med erfarenheter från både med- och motgångar.
Lägg där till den goda återbetalningsförmågan bland svenska företag och hushåll, så närmar vi oss förklaringen till varför Sveriges banksystem rankas som ett av världens mest kreditvärdiga.
Särställningen ger en direkt ekonomisk fördel: svenska banker kan låna upp pengar på de globala kapitalmarknaderna till en konkurrenskraftig kostnad.
Detta leder i sin tur till att svenska företag och privatpersoner kan låna pengar till en lägre kostnad än i många andra länder, vilket syns tydligt i en europeisk jämförelse av räntemarginaler.
”Svenska hushåll åtnjuter lägre räntor på sina bolån än de flesta bankkunder i Europa.”
En uträkning där räntenettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) ställs i relation till bankens totala utlåning visar att genomsnittet för svenska banker ligger på hälften av det europeiska genomsnittet.
En motsvarande uträkning på bolån visar även att svenska hushåll åtnjuter lägre räntor på sina bolån än de flesta bankkunder i Europa.
Utöver låga kreditförluster utmärker sig svenska banker med sin kostnadseffektivitet. Svenska banker har under lång tid investerat i digitalisering, automatisering och effektiva betalsystem.
Även detta kommer svenska bankkunder till godo. En konkurrensutsatt och digitaliserad handel med fonder och värdepapper har exempelvis gett Sverige bland de lägsta fondavgifterna i Europa.
Även konto- och kortavgifter står sig väl i en europeisk jämförelse. Sverige lyckas således kombinera hög stabilitet, internationellt förtroende och relativt låga kostnader för kunderna.
I en tid när Europa söker efter konkurrensfördelar är det en styrka att bygga vidare på – inte att ta för given. Icke desto mindre debatteras bankernas lönsamhet flitigt.
Då är det viktigt att veta att svenska bankers lönsamhet mätt som avkastning på eget kapital – det mest vedertagna lönsamhetsmåttet i banksektorn – ligger i linje med genomsnittet i en europeisk jämförelse.
Bankernas lönsamhet avviker inte heller från resten av det svenska näringslivet – 2025 hade de fyra storbankerna på Stockholmsbörsens OMX30 index en genomsnittlig avkastning på eget kapital på 14,4 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet på 16,7 procent för övriga bolag på listan.
Jag samtalade häromdagen med ett par mycket rutinerade ekonomijournalister och när vi hade pratat igenom dessa siffror tillsammans så frågade en av dem: “Menar du att debatten om svenska bankers lönsamhet är fel ute? Och i så fall, varför säger ni inget?” Den här artikeln kan ses som ett steg i den riktningen.
”Det svenska banksystemet utgör en konkurrensfördel.”
Sverige har under decennier haft stora framgångar på marknader världen över inom allt från kullager och tung fordonsindustri till AI och streamad musik.
Sveriges track record är lika imponerande som eftersträvansvärt, och skapar goda förutsättningar för att attrahera kompetens och kapital och därigenom hålla uppe den gynnsamma utvecklingen.
Detta gäller även banker, och det är goda nyheter för svenska hushåll och företag att investerare världen över har uppmärksammat detta.
Att Europa nu blickar mot Sverige när framtidens europeiska kapitalmarknader diskuteras är något vi med goda skäl kan vara stolta över.
Det svenska banksystemet utgör en konkurrensfördel som stärker både företag och hushåll. Det är en styrka att värna, och en verklighet som inte bör tappas bort när bankernas roll i samhället debatteras. Inte minst i en tid när Sverige behöver investera för framtiden.
Christoffer Malmer, finansdirektör, SEB