Emma Bouvin: I skuggan av kriget hittar oljan nya vägar
När Hormuzsundet blockerades av Iran lyckades Saudiarabien byta kust för en stor del av sina oljetransporter. Nu hotar huthirebellerna i Jemen att sätta stopp även för denna väg, genom att blockera saudiska fartyg i Bab el-Mandeb-sundet.
Samtidigt pågår ett arbete där Gulfstaterna kan göra sig helt fria från de farliga passagerna.
Medan konflikten mellan Iran och USA ser ut att eskalera har en ny front öppnats i kriget. Eller en nygammal – efter ett år av stiltje har huthirebellerna i Jemen åter gett sig in i striderna.
När Israel gick i krig med Hamas efter terrorgruppens attack i oktober 2023 började huthierna attackera fartyg utanför Jemens kust i stöd till Hamas. Huthierna är en Iranstödd rebellgrupp som under de senaste åren har varit i inbördeskrig med Jemens regering. De har ett fast grepp om huvudstaden Sanaa och den viktiga hamnstaden Hodeidah. Huthierna kontrollerar den nordvästra delen av Jemen, där drygt två tredjedelar av de 30 miljoner invånarna bor.
2015 gick Saudiarabien in i kriget till stöd för Jemens internationellt erkända regering. Det ledde till ett krig genom ombud mellan Saudiarabien och Iran på jemenitisk mark som har kostat hundratusentals liv och skapat en svår humanitär situation för befolkningen.
En vapenvila undertecknades 2022. Den tycks nu vara över.
Två saudiska fartyg träffades av missiler i Röda havet den här veckan. Huthierna hävdar också att de har tvingat tio andra fartyg att vända, vilket har påverkat sjöfarten som passerar genom det strategiska Bab el-Mandeb-sundet som förbinder den södra änden av Röda havet med Indiska oceanen.
Det är denna väg Saudiarabien i allt större utsträckning har använt sig av sedan blockaden av Hormuzsundet inleddes. Saudiarabien har nämligen en pipeline från den östra till den västra sidan av landet. Den kan transportera sju miljoner fat råolja per dag, enligt Saudi Aramco, vilket i viss mån kompenserar för de cirka 15 miljoner fat per dag som normalt skulle gå genom Hormuzsundet.
Huthierna slutade attackera fartyg i Röda havet efter att ha slutit ett avtal om vapenvila med USA i fjol. De svor att fortsätta straffa Israel med missiler, men har inte heller gjort detta i någon större utsträckning. Snarare har gruppen varit passiv under de senaste månaderna – fram till nu.
– Vi har infört ett maritimt embargo mot den kriminella saudiska fienden, baserat på principen öga för öga, sade huthiernas militära talesperson Yahya Sarea på måndagen.
Huthierna anklagar Saudiarabien för att ha bombat en flygplats i Jemen. Jemens internationellt erkända regering har tagit på sig bombningen. Anledningen var, enligt dem, att man ville hindra ett iranskt plan från att landa.
Saudiarabien har i sin tur slagit ifrån sig anklagelsen och hotat med svåra konsekvenser om sjöfart hindras i Bab El Mandeb-sundet.
Situationen lär fortsätta att eskalera.
Men i skuggan av allt detta pågår ett intensivt arbete för att oljetransporterna ska frigöras från Irans inflytande. Planerna har funnits länge, men först nu har Gulfstaterna och dess internationella allierade med intresse av lägre oljepriser insett vikten av att skapa nya vägar.
Saudiarabien har redan börjat bygga ut sin existerande pipeline. Den mynnar ut mittemellan Bab El Mandeb och Suezkanalen, vilket ger alternativ även om huthierna skulle lyckas bibehålla sin blockad.
Förenade arabemiraten å sin sida har en pipeline som leder till kuststaden Fujairah, söder om Hormuzsundet. Oljan som transporteras därifrån behöver alltså inte passera sundet, utan har fri lejd vidare ut i världen. Arbetet med att kraftigt expandera dess kapacitet är redan i gång.
Det finns också planer på pipelines från Irak till Syrien, Turkiet och Jordanien, något som åter är möjligt med de nya regeringarna i Irak och Syrien på plats.
På kort sikt kommer oljepriset troligen att öka ännu mer när de saudiska oljefartygen stöter på patrull. Men på längre sikt ser det ut som att världen kan hitta nya vägar runt det iranska problemet.