Solen skiner, havet glittrar och semestern har äntligen börjat. Ändå hamnar blicken snart på mobilskärmen. Ett snabbt meddelande blir några minuter i flödet – och plötsligt har timmar gått.
Att mobilen följer med även på semestern är inget som förvånar Annakarin Nyberg, universitetslektor i informatik vid Umeå universitet. Hon forskar om hur digital teknik påverkar människors beteenden och vardag. Hon påpekar att en mobil fyller många funktioner i dag.
– Man kollar vädret, tar ett kort eller letar fram ett recept. Men många appar är också utformade för att vi inte ska lägga ner mobilen. Då fortsätter vi att scrolla.
Att skrolla är inte farligt i sig, betonar hon. Det viktiga är att vara medveten om varför man gör det.
– Skrollar du för att du vill? Tekniken är oftast uppbyggd för att vi ska fastna i flödet.
En förklaring är hjärnans belöningssystem. Enligt Annakarin Nyberg räcker det med små belöningar i flödet – som en rolig video eller ett användbart tips – för att vi ska vilja fortsätta skrolla.
Ofta är det först när något avbryter skrollandet som vi inser hur länge vi har suttit med mobilen.
– Någon kanske frågar: ”ska vi gå och bada?”, eller så tittar jag på klockan och inser att flera timmar har gått.
Små förändringar gör skillnad
Om mobilen tar för stor plats rekommenderar Annakarin Nyberg små förändringar i stället för totalförbud.
– Ha mobilfria stunder, till exempel under frukosten eller den första timmen efter jobbet.
Hon tipsar också om att skapa det hon kallar ”friktion”: lägga mobilen i ett annat rum, flytta sociala medier längre bak i telefonens hemskärm eller stänga av notiser. Några sekunders extra motstånd kan göra skillnad.
– Små förändringar som ökar tröskeln till skrollandet kan hjälpa dig att bryta vanan.
Ett annat knep är att ha alternativ nära till hands.
– Ha en bok på soffbordet, en kortlek i strandväskan eller planera en promenad. När vi blir rastlösa är det lättare att välja något annat om det redan finns nära.
Inte farligt att skrolla
Att ligga i solstolen och skrolla en stund är inte ett problem, enligt Annakarin Nyberg. Men om återhämtning är målet för semestern är det skillnad på mental och fysisk vila.
– Vi återhämtar oss från jobb och fysisk ansträngning, men inte från den ständiga informationsströmmen. När jag läser en bok styr jag tempot själv. Det gör jag inte när jag skrollar.
Hon vill samtidigt nyansera bilden av mobilen.
– Fundera över hur du använder den och hur den får dig att må. Blir du stressad, glad eller rädd?
Hon menar att det är lätt att skylla på algoritmerna, men att vi fortfarande har ett eget ansvar.
– Algoritmerna är utformade för att fånga vår uppmärksamhet. Men vi har fortfarande makten att forma våra vanor. Det är inte tekniken som har kontroll över oss.
Skyll inte på algoritmerna
För Annakarin Nyberg handlar inte lösningen i första hand om att sluta använda mobilen, utan om att bli mer medveten om sina vanor.
– Man behöver fundera över hur man använder mobilen och hur den påverkar en. Om jag ofta hamnar i långa stunder av skrollande utan att egentligen tycka att det ger mig så mycket, då behöver jag fråga mig om jag vill ha det så.
Lektorn menar att det är lätt att skylla på algoritmer och sociala medier, men att det riskerar att göra oss passiva.
– Vi vet att algoritmerna jobbar med våra belöningssystem. Då måste vi fundera över hur vi vill ha det. Vi har kontrollen – det är inte tekniken som har kontroll över oss. Mobilen är ingen drog.
Därför är det viktigt att förstå hur tekniken fungerar och prata om den, menar Annakarin Nyberg. Eftersom appar och flöden saknar naturliga stopp behöver vi själva stanna upp och reflektera över vad som är bra för en själv.
– Man får inte ge upp och tänka att man inte har någon kontroll. Det har du.