Europa befinner sig i en farlig och formativ tid. Rysslands krig mot Ukraina riktar sig i praktiken mot hela Europa. Kina vill, med diktaturens logik, spela en allt större och till slut dominerande roll globalt med uppenbara konsekvenser även för Sverige och Europa. Vår viktigaste allierade, USA, har blivit inåtvänt med en administration som underminerar rättsstaten och tycks känna större sympati för auktoritära regimer än för demokratiska vänner.
Europa måste nu utveckla en geopolitisk styrka som bygger på politisk enighet, kraftigt ökad militär förmåga och – som grund för detta – en ny ekonomisk styrka. En viktig del av detta är att utveckla nya handelsrelationer och ekonomiska gemenskaper. Minskad handel med USA får inte leda till ett ökat beroende av Kina. Relationerna med länderna i Asien och Latinamerika, liksom med hela Stillahavsregionen, blir därför allt viktigare. Djupa och dynamiska kapitalmarknader är avgörande för att ekonomi och politik ska kunna gå hand i hand i denna sträva.
De nordiska länderna kan tillsammans med de baltiska bli ett europeiskt kraftcentrum för att uppnå detta.
Mot den bakgrunden bör vi snabbt, och på marknadens villkor, utveckla en nordisk-baltisk kapitalmarknad. På samma sätt som vårt gemensamma Nato-medlemskap har lagt grunden för en stärkt säkerhetspolitisk förmåga kan en gemensam kapitalmarknad skapa förutsättningar för innovationsdriven tillväxt och ledande konkurrenskraft i vår del av Europa – med betydelse för hela EU.
”Vi kan forma Europas mest innovationsdrivande ekonomi.”
De nordiska och baltiska länderna präglas redan i dag av djupa handelsrelationer och en omfattande ekonomisk och finansiell integration. Norden kännetecknas dessutom av starka institutioner, stabila finansiella marknader med starka banker i centrum, hög digital mognad och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Kapitalmarknaderna är emellertid fortfarande splittrade genom nationella regelverk, olika tillsynsmodeller och begränsad gränsöverskridande integration. Konsekvensen blir att företag söker kapital på mindre marknader än nödvändigt, att investerare möter onödiga hinder och till slut söker sig till andra marknader.
En gemensam kapitalmarknad skulle skapa en ekonomi med över 35 miljoner invånare och ett samlat BNP som placerar regionen bland Europas mest betydelsefulla ekonomiska områden. För internationella investerare skulle detta innebära större likviditet, fler investeringsmöjligheter och tillgång till en marknad med hög innovationskraft och stabila institutioner.
Sverige har redan i dag EU djupaste kapitalmarknad – en nationell tillgång som kan bli ännu starkare om den breddas och fördjupas tillsammans med övriga nordiska och baltiska ekonomier. Framför allt skulle små och medelstora tillväxtföretag få bättre tillgång till riskkapital. Vi kan forma Europas mest innovationsdrivande ekonomi och därigenom driva fram marknadsbaserade reformer i hela EU.
Vinsterna är inte bara ekonomiska. En gemensam nordisk-baltisk kapitalmarknad skulle förverkliga ambitionerna om ökad nordisk ekonomisk integration och ge regionen en starkare politisk röst inom EU. När unionen diskuterar kapitalmarknadsunionen, sparande, pensionskapital, finansiell reglering och innovationspolitik skulle de nordiska och baltiska länderna kunna inta en ledande roll, grundad på praktisk erfarenhet av öppna marknader och konkurrenskraft.
”På sikt bör detta leda till en gemensam nordisk-baltisk börs som kan bli en av Europas starkaste.”
Det skulle också utgöra en naturlig motvikt till de mer statscentrerade ekonomiska modeller som nu vinner mark. De nordiska länderna har visat att välfärd kan förenas med öppenhet, innovation och internationell konkurrens. Den erfarenheten behövs i ett Europa där alltför många svar på ekonomiska problem består av ökade subventioner, protektionism och industripolitiska program.
En fördjupad finansiell integration skulle dessutom stärka den säkerhetspolitiska sammanhållningen. Sedan Finland och Sverige anslöt sig till Nato har den strategiska gemenskapen runt Östersjön fått en helt ny betydelse. Ekonomisk integration och gemensamma kapitalmarknader ökar motståndskraften mot externa chocker och minskar beroendet av finansiering från aktörer utanför Europa.
I stället för att vänta på att EU 27 medlemsstater ska enas om varje detalj bör vi visa vägen genom konkreta reformer: avskaffa nationella särkrav på kapitaltäckning för banker, harmonisera regler för penningtvätt, betalningsflöden och börsintroduktioner samt införa gemensamma standarder och språk för prospekt och noteringar. Därtill behövs en gemensam fondmarknad, nationella reformer för att stärka kapitalbildning och sparande, avvecklade hinder för gränsöverskridande investeringar, samordnad tillsyn och en ökad mobilisering av pensions- och sparkapital. På sikt bör detta leda till en gemensam nordisk-baltisk börs som kan bli en av Europas starkaste, med särskilt fokus på innovation och snabbväxande företag.
De nordiska och baltiska finansministrarna bör ge sina nationella tillsynsmyndigheter i uppdrag att omedelbart identifiera och undanröja de hinder som motverkar integration, föreslå nödvändiga lagändringar och tillsammans bygga upp en gemensam tillsynsstruktur.
I en tid när Europas ekonomiska tyngdpunkt försvagas i den globala ekonomin är det dags att ta initiativ som kan göra Europa ledande igen. En integrerad nordisk-baltisk kapitalmarknad skulle inte bara bli en modell för hela EU. Den skulle stärka våra egna ekonomier och bidra till en ny europeisk agenda för tillväxt, innovation och konkurrenskraft.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna, bland annat med ansvar för europeisk banklagstiftning